Foto: Nils Petter Nilsson
Sjöfartsverket slutar beställa sjöräddningshundar. För liten användning och att hundarnas träning tar för stora resurser från annan sjöräddning anges som skäl. Hundförarna är dock av en annan åsikt.
– Det är ett olyckligt beslut som gör att vi i framtiden kan stå utan en extra resurs vid större olyckor, där det snabbt behövs sök över större ytor, säger Nina Nilsson, sjöräddare på Värmdö sjöräddningsstation och ägare till nyutexaminerade räddningshunden Misa.
Sjöräddningshundar utbildas under två år och är specialtränade på att hitta försvunna människor i vattnet eller i omgivningarna runt vattnet. Det finns idag sjöräddningshundar på sex ställen i Sverige (Käringön, Rörö, Fjällbacka, Västerås, Värmdö och Sundsvall) som kan larmas vid behov.
Hundarna utbildas via Svenska brukshundklubben, tränas till sjöss med SSRS (Svenska sjöräddningssällskapet) och har fram tills nu certifierats och kravställts av Sjöfartsverket. Finansieringen har kommit från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
Enligt Sjöfartsverket används sjöräddningshundarna sällan för räddningsinsatser inom sjöräddningen. Verkets egen statistik visar att sjöräddningshundar kontaktats tolv gånger och engagerats sju gånger i sjöräddningsinsatser mellan 2017 och slutet av maj 2022. I ett fall har hunden hittat den eftersökte.
I ett remissvar till Sjöfartsverket skriver SSRS att utbildning och övning av sjöräddningshundar tar mycket tid i anspråk från de räddningsstationer som hundarna samarbetar med och då tränger undan annan mer prioriterad övning som besättningarna behöver utföra.
– Mot bakgrund av Sjöräddningssällskapets synpunkter har Sjöfartsverket nu tagit beslutet att inte utbilda fler sjöräddningshundar, skriver Jonas Franzén, presstalesperson på Sjöfartsverket.
Nina Nilsson menar dock att statistiken inte säger hela sanningen:
– Ofta utför vi uppdrag åt räddningstjänster, men det är på kommunalt vatten och då räknas inte statistiken in i Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentrals statistik över sjöräddning.
Nina Nilsson säger också att även när hundarna inte hittar någon människa kan de snabbt söka av stora områden som skulle ta mycket längre tid att genomsöka med skallgångskedjor.
Vid hennes eget avslutningsprov med Misa i våras sökte de av en ö på fyra hektar på 17 minuter.
– Misa kan känna vittring av en människa på 1 500 meters håll från en brygga eller båt, säger Nina Nilsson och fortsätter:
– Vid mindre räddningsuppdrag kanske det inte behövs, men vid större olyckor, som till exempel Estonia, kan hundarna spela en viktig roll.
Linda Jansson – sjöräddare, sammankallande för hundförarna och aktiv inom Svenska brukshundklubben– håller med SSRS om att hundarnas träning till sjöss kan ta mycket tid från andra av sjöräddarnas övningar.
– Men det gäller när hunden är under utbildning. De färdigutbildade hundarna tar sällan tid från annat vi gör. De är en del i allt annat vi övar och ingen av oss hundförare har upplevt att de andra sjöräddarna ute på stationerna tycker att de är i vägen, säger hon.
Linda Jansson påpekar också att större delen av den tvååriga träningen av sjöräddningshundarna sker på land.
