Det var många nyfikna som samlades i hembygdsgården på Björkö förra torsdagen för att delta i seminariet ”Kooperativ hyresrätt – ett verktyg för ökad inflyttning till skärgården”.
Under seminariet, anordnat av Skärgårdarnas Riksförbunds Bogrupp, Björkö-Arholma hembygdsförening och Björkö Landsbygdsutveckling ekonomisk förening, fick deltagarna ta del av den vision man har för att skapa en ekologisk skärgårdsby i området mellan hembygdsgården och kyrkan. Här är det tänkt att barnfamiljer och seniorer ska leva tillsammans i en så kallad kooperativ hyresrättsförening där man hyr sin egen bostad men delar på gemensamma utrymmen och mark. I skärgårdsbyn ska det finnas arbetstillfällen på exempelvis äldreboendet, restaurangen, inom fastighetsskötsel och för byggentreprenörer som är verksamma på ön. Man har även avsatt fria områden för bete, där det finns möjlighet att hålla djur, och de boende ska få tillgång till odlingslotter och växthus. I så kallade bokaler får byns invånare både möjlighet att bo och utöva någon form av verksamhet. Planen är att 40 bostäder ska byggas men detta kommer att ske successivt i takt med efterfrågan.
– Vi hoppas att kunna sätta spaden i marken om 1,5 år och tidigast om 2,5 år kan det bli aktuellt med inflyttning, säger projektledaren Bo Gidlöf.
Lars Nordstrand är en av grannarna som kommit till mötet för att få höra mer om det nya bostadsprojektet. Han har varit permanentboende här sedan 30 år och ställer sig mycket positiv till planerna.
– Idag finns ingen återväxt, det bor inte lika många barnfamiljer här i jämförelse med tidigare. Våra egna barn som är uppvuxna här ute har etablerat familjer och inte flyttat tillbaka. Jag tror att det beror på en allmän lockelse till städerna. När vi flyttade ut i mitten av 80-talet var det en grön våg och jag hoppas att man med det här nya konceptet ska få många att söka sig hit igen, säger han.
Arkitekten Per Persson visade upp ett modellbygge över hur skärgårdsbyn kan komma att se ut. Husen ska byggas i samklang med den omgivande naturen och ha en klassisk roslagsstil men med en modern touch. Han berättar att Hans Asplund, son till funktionalismens fader arkitekten Gunnar Asplund, myntade begreppet tradinovism, och att detta kommer att bli ett bra exempel på det – en blandning av tradition och nytänkande.
– Det mesta är ju tradition i det här med bruksgatorna, den svenska parstugan och så vidare, men här finns även modernism, novism, med hus i växthus och en ekologisk framsyn, som står för det moderna. Om man kan tänka sig att bo här är det nog det man efterfrågar, att få den genuina känslan av skärgårdstradition men med en modern känsla.
På den kölista som upprättats har hittills 23 personer anmält sitt intresse för att flytta in i skärgårdsbyn, men man har ännu inte börjat marknadsföra det framtida boendet för allmänheten. En detaljplan har förberetts och just nu väntar man på att politikerna i Norrtälje kommun ska ta ställning till projektet innan man kan gå vidare.
– Det här är ju ett lokalt initiativ som ligger helt i linje med kommunens landsbygds- och skärgårdsprogram. Den förra regimen var väldigt positiv och det finns inget som indikerar att det nuvarande styret ska ha någon annan uppfattning. Men vi kommer att ha möte så fort som möjligt med dem för att diskutera vidare, säger Bo Gidlöf.
Seminariet innehöll även andra programpunkter såsom VA-frågor i skärgården och en studie från Finland och Nordiska skärgårdssamarbetet där man studerat vad som styr migrationen till och från öarna i Stockholms skärgård, Åland och Åbolands skärgård.
