
Idegranen har stora svårigheter att klara återväxten i Stockholms skärgård. Det framgår i en ny uppsats.
Sandra Ermalm, som till stora delar är uppvuxen på Söderöra, har i sitt examensarbete i skogs- och träteknik vid Linnéuniversitetet valt att studera hur idegranar klarar sin föryngring i Stockholms skärgård. Hon valde ut två områden att studera, ett på Söderöra och ett på Östra Lagnö.
– Idegranen är starkt kopplad till Stockholms skärgård. Den växer i princip bara i skärgårdsmiljöer och vid kuster. Trädet har stora problem med återväxten i Europa, men problemen har inte uppmärksammats så mycket i Sverige, säger Sandra Ermalm.
Även om det på vissa platser finns gott om idegran så visade hennes studie att problemen med återväxt i hög utsträckning även gäller Stockholms skärgård.
– Det finns stora träd, han- och honträd, det var inget problem. Det finns också gott om fröplantor. Men det finns inga träd där emellan, inga tonåringar kan man säga.
Idegranen är en väldigt giftig växt som varken hjortar eller älgar ger sig på. Däremot har trädet en ärkefiende i rådjuret som inte bara klarar av att smälta plantorna, utan dessutom tycks se dem som en delikatess.
– Rådjuren är det absolut största hotet mot idegranens föryngring. Vi vet inte om det finns andra faktorer i ett tidigare stadium men rådjuren är helt avgörande.
Områdena som Sandra Ermalm studerade skiljde sig åt, men problemen med bete fanns på båda platserna och någon föryngring upptäckte hon inte. På Söderöra finns det inte heller någon som jagar rådjur lägre efter att skärgårdsprofilen Gösta Söderman gått bort för några år sedan.
– Länsstyrelsen påstår att det finns ett fungerande idegransbestånd på Östra Lagnö, men det stämmer inte.
Sandra Ermalm säger att det finns öar med fungerande bestånd i skärgården, men också att det finns öar helt igenväxta av idegran som trots det inte har några ungplantor alls.
– På Rödlöga har man ett rådjur bara, där fungerar föryngringen med superfina idegranar i alla storlekar och åldrar. På Idsskär, som fått sitt namn från trädet, finns öar helt täckta av idegran. Vi kunde knappt komma iland för allt var igenväxt av idegran, men till och med där har rådjuren lyckats ta sig ta sig in och betat ned all föryngring. Helt makalöst.
Sandra Ermalm menar att fröplantor skulle behöva hägnas in för att de ska kunna överleva.
– Det skulle bara gå att göra i privat regi. Enskilda markägare får i så fall engagera sig.
Att bevara växter handlar inte enbart om att värna biologisk mångfald för dess egen skull, människan kan dessutom få stor hjälp av naturen.
– Taxol som används för att tillverka vår bästa cancermedicin extraherades tidigare ur idegranens bark och barr men kan nu framställas syntetiskt. Hade idegranar varit utrotade vet vi inte hur vår cancerforskning hade sett ut.