I flera fjärdar i skärgården har nu allt vatten djupare än 60 meter mycket låga syrehalter. Något som får negativa konsekvenser för fisk och bottendjur. Det står klart i en färsk rapport från Svealands kustvattenvårdsförbund.
Rapporten som presenteras under årsstämman i morgon, visar på allt mörkare utsikter för Östersjön. Mellan provtagningarna 2012 och 2013 ökade salthalten kraftigt på 50-80 meters djup i Stockholms norra ytterskärgård. Detta samtidigt som syrenivåerna sjönk. 2013 var omkring 57 kvadratkilometer bottenyta i Svealands kustområde drabbade av syrebrist, en ökning med 17 procent sedan 2012.
– Det här är en indikation på att situationen som har blivit sämre i öppna Östersjön under lång tid, får effekt även på skärgårdens ytterfjärdar, säger marinekolog Jakob Walve vid Stockholms universitet som har genomfört mätningarna.
Äldre data fån Stockholm Vattens provtagningar har visat på en tydlig koppling mellan försämrad syrehalt i Kanholmsfjärden och tillförsel av saltare vatten, men det har inte varit klart vilken väg det tar sig in från ytterskärgården, eller hur syrefattigt det är när det kommer dit. Syresituationen i öppna Östersjön har varit problematisk åtminstone sen 1960-talet vilket syns även i skärgården. I Kanholmsfjärden var det tillfälligt bättre under 1990-talet men sen dess har det blivit successivt sämre igen. Att saltare vatten kommer in i Östersjön brukar ses som ett gott tecken, men inte i det här fallet:
– När syrerikt och saltare vatten kommer genom Öresund och Stora Bält ses det som positivt eftersom det syrerika vattnet blandas med bottenvattnet och förbättrar det. Men i den här situationen är det annorlunda effekt. Här handlar det om att det redan syrefattiga vattnet i Östersjön kommer in i skärgården. Det vattnet är från början dåligt, sämre till och med än det som redan finns där, vilket ger en negativ effekt på fjärdarna.
Från 2012 till 2013 har syrehalten sjunkit från 4 till 1 milliliter per liter i Kanholmsfjärden, och från 5 till 3 milliliter per liter i Nämdöfjärden.
– Att fjärdarna påverkas är helt klart. Vad man kan säga är att det inte beror på vare sig utsläppen från reningsverken i Stockholm eller från Mälaren, eftersom det dåliga vattnet kommer från ytterskärgården. Åtminstone inte mer än vad som finns i den storskaliga övergödningen av Östersjön och perioder med dåligt vatteninflöde som helhet, säger Jakob Walve som dock menar att alla måste bidra:
– Det här måste åtgärdas internationellt. Man har tagit fram nya skärpta krav genom Baltic sea action plan inom Helcomsamarbetet. Följs de så blir det bättre på sikt.
Konsekvensen av syrefattigt vatten är en fortsatt utbredning av döda bottnar, algblomningar och påverkan på fisk- och djurliv:
– Det påverkar exempelvis torskens lek, som behöver syrerikt djupvatten. I dag kan torsken bara leka i djupområdena kring Bornholm, säger Jakob Walve.
