KRÖNIKA. ”Under lång tid har landsbygden försummats. Det gäller oavsett regering", säger statsminister Stefan Löfven under den pressträff där han tillsammans med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht presenterat regeringens sprillans nya landsbygdsproposition.
Riksdagspartierna har tidigare enats om 75 förslag för bland annat sysselsättning, företagande och statlig service på landsbygden och nu vill regeringen gå vidare med flera av dem.
1,5 miljarder kronor ska satsas mellan 2019 och 2020 och därefter 400 miljoner årligen. Målet är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter och en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Till exempel ska företag kunna dra nytta av bredbandsutbyggnaden och staten ska hjälpa företag att utnyttja digitaliseringen, underlätta för företag att få lån och satsa på landsbygds- och naturturism.
Utöver landsbygdspropositionen har regeringen också fattat beslut om att cirka 2,6 miljarder kronor under perioden 2018–2027 ska gå till 30 utvalda landsbygdskommuner som bland annat har hög långtidsarbetslöshet. Även driftstödet till lanthandlare ska utökas och permanenteras.
”Klyftan mellan stad och land ska slutas. Vi kommer inte att kunna lösa det här på en mandatperiod, kanske heller inte på två, men kursen är klar”, säger Stefan Löfven, som räknar med att riksdagen ställer sig bakom målet i propositionen och poängterar att kommande regeringar isåfall inte kan återgå till att ignorera landsbygden.
Och det låter ju bra. Eller kan vi verkligen lita på att de satsningar Löfven kallar för “historiska” är tillräckliga?
Måttligt imponerade röster har hörts från de borgerliga partierna om att inriktningen är bra men att de konkreta åtgärderna är för få och otillräckliga. Man saknar en syn på företagande, där det ska bli enklare att driva företag på landsbygden och dessutom ett enklare regelverk för strandskydd som gör det enklare att bygga.
Men jag tänker sälla mig till en annan kör. Precis som Löfven och Bucht tror jag att det kommer att ta mången mandatperiod innan vi kan sitta still i båten och se landsbygden utvecklas framåt för egen maskin. Men jag tänker nog ändå i alla fall försöka lita på att det här är ett första steg i en riktning mot en framtid där hela Sverige tas till vara.
