Den 1:a februari träder trålförbudet i delar av centrala Östersjön i kraft inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens (HaV:s) vetenskapliga försök fram till 2027. Många är starkt positiva, men samtidigt lyfts kritik och oro från mindre kustfiskare som riskerar att slås ut.
Remissinstanserna, framförallt länsstyrelser och kommuner längs kusten samt olika intresseorganisationer, välkomnar i huvudsak förslaget, som innebär ett förbud mot trålfiske efter pelagiska arter i ett område mellan norra Öland och Örskär utanför Stockholms skärgård fram till april 2027. Syftet är att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.
– Det blir champagne på länsstyrelsen i Stockholm ikväll, jublade länsfiskekonsulent Henrik C Andersson när beslutet fattades i förra veckan. Han är en av många som länge påtalat behovet av detta för att komma till bukt med strömmingsbristen i skärgården.
Flera anser dock att genomförandetiden för försöket är för kort, bland annat just Länsstyrelsen i Stockholm som vill förlänga den till fem år. Även forskare vill se en längre försöksperiod.
– De biologiska och ekologiska processerna i havet tar tid. Man kommer till exempel inte att kunna följa hur 2025 års årsklass av sill lyckas med reproduktionen, eftersom den inte hinner bli lekmogen innan april 2027 då projekttiden går ut, säger Henrik Svedäng, docent i marin ekologi vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Vissa påpekar även behovet av ytterligare åtgärder, och oro kring ett potentiellt ökat fisketryck i andra områden och att de större fartygen ska fiska mer lyfts också i remissvaren.
Enligt förslaget så kommer störst negativ påverkan ske för mindre trålfartyg som har begränsade möjligheter att flytta på sitt fiske, och flera organisationer vill ha undantag för dessa, som fiskar för humankonsumtion.
“Förslagen i remissen innebär dödsstöten för det öländska yrkesfisket! Ett fiske som i dagsläget i huvudsak består av sill och skarpsill på kustkvoten och den regionala kvoten, det efter att lax förbjöds 2007 och torsk 2019. Det öländska fisket har inte på något sätt medverkat till något överfiske”, skriver till exempel Östersjöfiskarna ekonomiska förening. “Vi kräver att det ges möjligheter att få fiska som tidigare i det område 27 och inflyttningsområdet och intill 4nm samt stöd till att kunna sälja mera sill till konsumtion under tiden som ev. provperiod pågår”, fortsätter de.
Stockholms läns fiskareförbund välkomnar förslaget i stort, men vill också se undantag.
– Vi är missnöjda med att utflyttningsförsöket slår undan benen på de få kvarvarande båtarna söder om oss och ger hela uttagen till de stora som fiskar med industrimaska. En uppenbar myndighetsstyrning av vilka som ska överleva. Vi föreslår därför att det i Östersjösammanhanget väldigt begränsade fisket som sker ganska kustnära av hemmatrålarna från Landsort till norra Öland ska få fortsätta, säger Anders Jansson, sekreterare för fiskareförbundet.
Regelrådet menar att förslaget inte uppfyller kraven eftersom det är “alltför oklart hur förslaget väntas påverka företag, såväl när det gäller kostnader och intäkter som konkurrensförhållanden”.
Men det blir inga ändringar i förslaget.
– HaV har noga beaktat samtliga synpunkter som inkommit men bedömer inte att dessa motiverar någon ändring av remitterat förslag, säger Fredrik Palm, utredare vid HaV och projektledare i ett pressmeddelande.
Det finns dock flera stödmöjligheter för att mildra konsekvenserna för fiskarena, menar han.
– Exempelvis skulle fiskare kunna erhålla olika EU-stöd, antingen för att tillfälligt upphöra med sitt fiske eller för att förändra sin verksamhet utifrån de nya förutsättningarna. Dessutom finns även möjligheter till ersättning för de fartyg som deltar i den vetenskapliga uppföljningen av försöket.
Fakta/Regelrådet
Ett beslutsorgan inom Tillväxtverket som granskar och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.
Karta: HaV
