KRÖNIKA. Flera av artiklarna i dagens tidning handlar om krisen inom fisket, den kollaps som drabbat många fiskarter och de åtgärder som föreslås och vidtas för att den bedrövliga trenden ska brytas.
Problembilden är komplex och några enkla, snabba, lösningar finns inte att tillgå. Att enbart skylla på säl, skarv eller överfiske vore att göra det allt för enkelt för sig. Sannolikt är det en mix av alla de komponenterna och kanske påverkar även faktorer som ännu är okända men någonstans måste man börja.
Länsstyrelsens pågående arbete med att freda fiskevattnen under fiskens lekperiod är en relativt enkel och handfast åtgärd som visat sig ge goda resultat. Redan 2006 infördes fiskeförbud i 25 vikar i länet, de har vartefter blivit ännu fler och i pipeline för fredning står nu ytterligare ett 30-tal vatten där gädda och abborre leker.
Att dessa fiskevårdsåtgärder inte uppskattas av alla sportfiskare står klart sedan dödshot riktats mot länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson vilket vi rapporterar om på sidan nio.
Även om det är ett ensamt nättroll som står bakom hotet, liksom om det endast skulle vara ett ”dåligt skämt” visar händelsen att det finns krafter som starkt motsätter sig alla typer av begränsningar i fisket.
Sportfiskarna har ett stort ansvar för att diskussionen och utvecklingen leds i rätt riktning men förbundets schizofrena hållning i fiskefrågorna ställer till det. Samtidigt som Sportfiskarna satsar på förtjänstfulla fiskevårdande insatser backar man till exempel upp VM i gäddfiske som hålls under fiskens lekperiod.
Förutom det ökade fisketrycket i skärgårdens vikar, som det fria handredskapsfisket banat väg för, pågår längs kusten storskalig trålning. Strömming och skarpsill som försöker stiga in i skärgårdarna dammsugs effektivt upp av industritrålarna och skeppas söderut där de mals ner till fiskmjöl. I dagarna har även det problemet diskuterats av ansvariga myndigheter vilket du kan läsa mer om på sidan 14.
Säl, skarv, det fria handredskapsfisket och ett trålfiske som stryker tätt längs de yttre kobbarna har definitivt bidragit starkt till att tömma skärgårdens vatten på fisk. Därför är regleringar av dessa fisken högst nödvändiga.
Det är inte bara naturresurserna i våra vatten som är åtråvärda för de som vill göra business på ö-världens rikedomar. Mer om det kan du läsa mer i nästa veckas nummer av Skärgården.
