Trafikverket ligger bakom en nyligen avslutad inventering kring hur grodor klarar sig över barriärer i naturen, som bilvägar. Resultatet kan komma att bli grodtunnlar vid Skeppsdalsström.
Efter övervintringen i skogen har groddjuren under våren ett enda mål i sikte. Att ta sig till våtmarkerna för att repoducera sig. Men det är en riskfylld vandring.
Skeppsdalsström på Värmdö är inget undantag. Här finns en gammal vandringsväg för groddjur som efter att bilvägen kom till utgör rena slaktplatsen för grodor, paddor och vattensalamander.
2012 startade det första initiativet av ideella föreningen Djurens Ö på Djurö för att hjälpa grodorna över vägen under den kritiska perioden i april. En inventering på uppdrag av Trafikverket gjordes samma år och visade att det fanns fog för att skapa grodtunnlar för att underlätta groddjurens passage.
Sedan dess har grodaktionerna upprepats, men grodtunnlarna lyser ännu med sin frånvaro.
– I år flyttade vi cirka 1 000 groddjur och kommer att fortsätta patrullera nästa år om inte grodtunnlarna är på plats, säger Lili Päivirinta, Djurens Ö.
Nu har en uppföljande inventering gjorts för att precisera var grodtunnlarna bäst behövs. Resultatet presenteras i slutet av sommaren, men biologen Mova Herbert på miljökonsultföretaget Calluna kan redan nu konstatera:
– Hade inte Djurens Ö engagerat sig skulle det ha inneburit en väldigt stor, negativ påverkan på groddjursstammen. Det är väldigt mycket trafik på platsen, och relativt höga hastigheter, säger hon.
Paddor dominerar vid Skeppsdalsström, följt av mindre vattensalamander, åkergroda och vanlig groda . Att bevara och skydda groddjuren menar Mova Herbert är ett samhällsintresse:
– Dels finns det med som nationellt och lokalt miljömål. Men även globalt, där groddjuren har svårt på grund av miljöpåverkan och urbanisering, säger hon.
I Trafikverkets uppdrag ingår att minska barriäreffekterna för växter och djur. Just grodtunnlar är effektivt menar Mova Herbert:
– Även om det inte är mycket utvärderat ännu så tycker jag att det ser så ut.
