Sedan 1930 har tyska kyrkan bedrivit verksamhet på Nämdö. Idag har tyska församlingen en vandrarhemsliknande byggnad på ön, ”tyska kolonin”, som varje år besöks och bebos av medlemmarna. Det hela började när skofabrikör Gustav Pott styckade av ett markområde från Östanviks gård och lät uppföra en större byggnad på ön.
Tyska kyrkan ligger i Gamla Stan i Stockholm och tillhör Tyska S:ta Gertruds församling. Församlingen grundades 1571 och är en av fem icketerritoriella församlingar inom Svenska kyrkan. Församlingen följer Svenska kyrkans vanliga gudstjänstordning, men de flesta gudstjänster hålls på tyska.
1883 inrättades en feriekoloni för de barn i Tyska skolan som hade behov av några veckors sommarvistelse på landet. Redan från början finansierades verksamheten till stor del av medel ur den så kallade Fuhrmanska stiftelsen. 1885 gavs denna koloniverksamhet fastare former. En kommitté med kyrkoherden som ordförande bildades och man inriktade sig på församlingens barn i stort.
Historien om Tyska kyrkans aktiviteter på Nämdö började när skofabrikör Gustav Pott köpte Östanviks gård på nordöstra Nämdö efter Nämdöbon Karl Elmén. Gustav Pott var medlem i Tyska kyrkan i Stockholm. Karl Elmén ägde stora delar av Nämdö förr och hade styckat upp sitt markägande i fyra delar, till sina fyra döttrar. Gustav Pott var mycket förmögen och av tysk börd.
Gustav Pott lät år 1930 bygga ett stort hus i två våningar i Östanvik som fortfarande finns kvar. Han skänkte så småningom byggnaden, som i folkmun kallas för tyska kolonin och marken huset står på, till Tyska kyrkan. Bygget av huset satte många Nämdöbor i arbete.
– Min farfar, byggmästare Bernhard Nilsson, var med och uppförde Tyska kolonin, enligt min mor, Barbro Arenäs-Nilsson, som var lärarinna på Nämdö 1954-1967. Min far Roland Nilsson var också byggmästare och utförde mycket reparationer, underhåll och snickeriarbeten på tyska kolonin på 50- och 60-talet. Uppdragsgivare var tyska församlingen som var en mycket bra arbetsgivare har han berättat, säger Maria Nilsson, ansvarig för skärgårdsmuseet på Nämdö.
Tyska kyrkan drev en feriekoloni för barn på ön från 1930 till 1964. Antalet barn under somrarna uppgick till cirka 30 om året och det var full aktivitet i huset, men 1964 lades feriekolonin ner. Anledningarna till detta var flera. Det var svårt att möta det ständigt växande antalet villkor och regleringar från myndigheternas sida, samt ekonomiska skäl. Ett annat problem var att lösa personalfrågan.
– Själva barnferieverksamheten hade drivits i 34 år.
Efter 1960 drevs verksamheten på Nämdö i Tyska församlingens regi. Huset fungerade ungefär som ett vandrarhem för medlemmar i Tyska församlingen. Huset kallades för ett fritidshem, vilket det fortfarande är.
– Medlemmar i Tyska församlingen i Stockholm kan boka rum och bo där. Man ska även hjälpas åt lite grann och göra lite insatser för huset. Varje sommar får vi på skärgårdsmuseet besökare som kommer från tyska kolonin. De bor oftast där i en eller två veckor. Huset kallas fortfarande för tyska kolonin. Namnet kommer sig av att huset hyste en barnkoloni från början.
Huset är utformat ungefär som ett vandrarhem med en samlingslokal, gemensamt kök och toalett och flera olika rum. Gästerna åker ut med Waxholmsbolaget från Saltsjöbaden eller Stavsnäs.
Hur har tyska kolonin setts av lokalborna?
– Absolut väldigt positivt. Det har alltid varit intressant att möta personer från andra länder, exempelvis från Tyskland. De flesta är från Tyska församlingen och talar tyska, men i de flesta fall kan de också lite engelska. Det är fullbokat hela sommarhalvåret. Gästerna vandrar mycket och upplever naturen. Jag pratade med några i somras som kom från Hamburg som tyckte det var fantastiskt fint på Nämdö med massor med frisk luft, härliga vatten och vacker natur, säger Maria Nilsson.
Källor: Stockholms stadsarkiv, Wikipedia
