Attityder och vanor hos fast- och fritidsboende på Runmarö står i fokus i ett examensarbete, vars syfte är att undersöka hur öbor ställer sig till en ökad förtätning av ön.
I en enkätundersökning har en student vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm undersökt hur fast- och fritidsboende på Runmarö ställer sig till en ökad samhällsutbyggnad på ön. Enkäten bestod av ett antal frågor uppdelade i områden som demografi, vanor, miljömedvetenhet och tillgivenheten till orten. Dessa kopplades sedan till vilken acceptans människor hade till en ökad byggnation på ön.
– Runmarö är en underbar ö som jag kände till sedan tidigare. När jag besökt den har jag upplevt den som fin, men inte så välkomnade. Jag vill forska mer kring livet på ön och hur den kunde utvecklas, säger Gergely L`Aunè, som skrivit uppsatsen.
Resultaten visade, bland annat, att över åttio procent av de som svarade på enkäten stannar en månad eller längre på ön varje år. Inkomsterna var generellt sett låga, hälften uppgav att man tjänade 200 000 eller mindre. Runmaröborna visade sig också ha en stark tillgivenhet till sin ö och viljan till att utveckla den var generellt ganska hög. De områden som fick starkast stöd var förbättrad samhällsservice medan nya hus och arbetsplatser uppskattades minst. Konkreta förslag som att bygga industriområden eller en bro till fastlandet fick väldigt lite stöd.
– Det runmaröborna accepterade låg i linje med kommunens översiktsplan. Utveckling av krogen och bättre vatten och avlopp accepterade man, även om man var lite orolig för kostnaderna.
Öborna visade sig vara mer välkomnande än Gergely L`Aunè förväntat sig. De var neutrala eller positiva till ökad turism genom en gästhamn eller ett vandrarhem.
Utifrån resultaten har Gergely L`Aunè tagit fram förslag på hur Runmarö kan utvecklas. Bland annat föreslår han inrättande av ett naturreservat i området med högst naturvärden, förbättrade vatten- och avloppslösningar och ökad jordbruksverksamhet.
