Vassen är slagen och i februari kommer en stor grävmaskin att skeppas över till Utö. Då kan den nya våtmarken vid Fladen – en så kallad gäddfabrik – byggas klar.
En gång i tiden var Fladen på Utös ostsida en av skärgårdens bästa yngelplatser för både gädda och abborre. Men övergödning och igenväxning har lett till kraftigt minskad yngelproduktion, och trots att det för tiotalet år sedan infördes vårfiskeförbud i området, har fisken inte återvänt.
Nu pågår arbetet med att anlägga en våtmark på strandängen precis innanför Fladen. Det ska bli ett perfekt lekområde för gädda, som gärna söker sig till översvämmade gräsbevuxna ytor under tidig vår. Rapporterna från liknande våtmarker, som anlagts på andra håll, har gett så goda resultat att man talar om gäddfabriker. I Mönsterås ökade produktionen av gäddyngel från 3 000 till 285 000 på fem år.
– Det är fullständigt fantastiskt, och det med en ganska enkel åtgärd, säger Thomas Hjelm som tagit initiativ till våtmarken på Utö.
Men våtmarken kommer inte bara att gynna lekande gäddor, den bidrar även till minskad övergödning, av Fladen och havet utanför. Norr om själva våtmarken byggs en fångstdamm för fosfor, som merparten av vattnet kommer att passera innan det når våtmarken. I den anläggs även två fågelöar och man räknar med att hela området kommer att bli ett artrikt fågelvatten.
Själva våtmarken skapas genom att man gräver ut området och bygger en vall mot havet. Här får gäddornas rom vara i fred från spigg och ynglen har en perfekt uppväxtmiljö. Med hjälp av en utloppsränna – en så kallad Wallinränna – regleras vattennivån och ynglen kan, när de växt till sig, släppas ut. Fiskar som ska leka tar sig in i våtmarken via en fiskvandringsväg; ett cirka två meter brett stensatt omlopp.
Under den gångna hösten har vassen slagits och Wallinrännan börjat byggas. I februari skeppas en stor grävskopa ut till ön, specialkonstruerad för att klara av att jobba i en våt miljö som denna. Planen är att det hela ska stå färdigt innan gäddorna börjar söka sig mot sina lekplatser, i slutet av april.
– Kanske simmar de upp själva, annars får vi lyfta in dem, säger Thomas Hjelm.
Våtmarken beräknas kosta 800 000 kronor och projektet finansieras med 200 000 från Haninge kommun, 200 000 i statliga LONA-pengar (lokala naturvårdsprojekt) och 400 000 från Fiskefrämjandet i Stockholms skärgård, som fördelar pengar från Europeiska fiskerifonden.
