När gamla flytbryggor i betong och frigolit sjunger på sista versen blir det kostsamt för ägaren som måste stå för avfallshanteringen.
På 60- och 70-talet pikade bryggbygget då det svenska fritidsbåtslivet exploderade. Pop- ulärast bland båtklubbar och andra aktörer var flytbryggor- na i betong och frigolit. Men livslängden för en sådan brygga är upp till 50 år. Nu börjar många vittra sönder och delvis sjunka på grund av att materialen suger åt sig fukt.
– Det är många av de bryggorna som man nu vill byta ut, säger Jan Frödin ordföran- de i Svenska byggleverantörers förening.
ATT RESTAURERA en betongbrygga är oftast lika dyrt som att bygga en ny. Trots det menar Jan Frödin att bryggorna återanvänds.
– Ofta är gången att man byter ut den mot en ny.
blir kostsamt att ta in någon att göra restaureringsjobbet men det finns istället en stor andrahandsmarknad där folk som själva kan göra jobbet tar hand om bryggorna, säger Jan Frödin.
MEN BRYGGORNAS livs- längd kan bara ökas på med ett visst antal år och tillslut måste bryggan gå till deponi. Men det är ovanligt att de faktiskt tas dit, enligt Jan Frö- din.
– Det är ytterst sällan stora betongbryggor går till depo-
ni. När det är dags vill man inte stå med den där bryggan själv. Det blir stora kostna- der, säger Jan Frödin.
Enligt det finska företaget Reittitiimi Oy som sysslar med deponihantering av bryggor kostar det i dagsläget nästan en halv miljon kronor med nedmontering, transport och avfallsavgift för en 100 meter lång betongbrygga. Siffror som Jan Frödin kan bekräfta.
Svenska båtunionen har inte reflekterat över fenomenet.
– Den problematiken kän- ner vi inte till men det kan vara en bra input att ha med i boken för fritidsbåtshamnar som vi nu reviderar. Att man ska tänka på kommande avfallshantering när man anlägger bryggor, säger Harald Mårtensson.
Skärgårdskommunen Öster-åker känner inte heller till något fall där de har tagit egna betongbryggor till deponi eller gett råd till någon annan hur de ska göra.
MARIA RINDSTAM på Båtskroten på Muskö har aldrig blivit tillfrågad om att ta emot någon betongbrygga men känner igen problematiken
–Betong är ett material det inte går att göra något med. Det går inte att återvin- na eller att få ut någon ener- gi. Då blir det dyrare att ta hand om och det är bökigt och tungt att lyfta. Jag kan verkligen se problematiken med bryggorna som med större båtar som man bara flyttar runt till olika marker, säger hon.