Den varma sommaren och dess konsekvenser i form av en brutal torka på öarna har gjort ämnet högaktuellt. På det 24:e Skärgårdstinget i ordningen, som i helgen gick av stapeln i Dalarö, var dricksvattnet temat för dagen.
Sedan 2016 har tinget, som arrangeras av Södra skärgårdens intresseförening (SSIF) tillsammans med Haninge och Nynäshamns kommun, växelvis hållit till i Dalarö och Nynäshamn.
Valår till trots var det skralt med besökare vid politikerstånden i Tullhusparken. Men desto mer publik drog de anordnade seminarierna. Anders Lindholm från Borgholm energi berättade om ett projekt på Öland där man under 2016 anlade en storskalig avsaltningsanläggning för att råda bot på den akuta vattenkris som då rådde.
– Vi insåg att vi behövde göra någonting, annars skulle vi slå ut viktiga näringar på Öland, sa han.
Bo Jensen, säkerhetsstrateg på Haninge kommun berättade om hur kommunens riskhanteringsarbete fungerar när det kommer till krissituationer i form av sinande brunnar och Metta Wiese från Världsnaturfonden om hållbara investeringar för ett rent Östersjön.
Utöver de temarelaterade seminarierna kunde besökare även lyssna på hur projekten inom Ornö 2025, däribland förbättrade kommunikationer och fler bostäder, börjar ta form, samt planerna för ett nytt besöksmål i form av Skärgårdshallen som ska visa upp och marknadsföra skärgården för turister på Skeppsbron.
I den avslutande paneldiskussionen som modererades av skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) lyftes frågor kopplade till seminarierna till experterna samt politiker från Haninge och Nynäshamns kommun. Bland annat diskuterades riskerna med avsaltningstekniken och vad som kan förväntas för stöd av kommunen i ett läge där ö-brunnarna sinar.
– Kommunernas åtagande behöver växa och komma närmare glesbygden, men tills vi är där måste den enskilde jobba med den problematik som finns, menade Bo Jensen.
Under frågestunden från publiken gled man även in på Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Ornöfärjans framtid, som för närvarande ligger inför nästa version av länsplanen.
– Jag önskar att man fram till 2025 kan ha hittat en lösning, men det är som projektledaren för Slussen sa: ingen kommer vara nöjd, sa Ulla-Britt Öhman (C).
– Den frågan skulle kunna fylla ett helt eget seminarium, konstaterade Meeri Wasberg (S).
***
”Vi vill ha ett ting för hela skärgården”
Vi fångade upp en av arrangörerna bakom Skärgårdstinget, Bo Tyrefors från Södra skärgårdens intresseförening SSIF, för att reflektera kring evenemanget.
Varför blev det just vattentema på årets ting?
– Vi tyckte att det var relevant just nu, och det har under sommaren blivit ännu mer relevant än vad vi trott. Förra året var temat skärgårdsfisket. Det gäller att hitta något som appelerar till folk, som är värt att engagera sig i.
Vad tyckte du var bra med tinget?
– Det var väldigt bra uppslutning på seminarierna. Det blev bra diskussioner, även under kringseminarierna om Ornös visioner och om Skärgårdshallen som egentligen inte hade med vattentemat att göra.
Vad var mindre bra?
– Det var tråkigt att det var så lite folk nere i politikerparken. Det hade egentligen ingenting med tinget att göra, men vi samarrangerade. Jag tycker personligen att man från politikens sida hade kunnat marknadsföra det mer innan.
Tror du att det hade varit mer folk om tinget hade hållits i Nynäshamn?
– Nej, det tror jag faktiskt inte. I Nynäshamn genomförs tinget i samband med skärgårdsmarknaden vilket ju drar folk, men vi vill gärna hålla oss vid sidan om marknaden. Jag tror att det var fler i år än på förra årets ting faktiskt, inte för att vi har mätt men det är min känsla. Det är en långsiktig fråga hur man kan få upp intresset från skärgårdsborna att ta tag i sina egna frågor och driva dem. Det gör man inte bara på ett år, utan man måste som Gustav Hemming säga vara lite uthållig.
Vad fyller tinget för funktion?
– Skärgårdsfrågorna är ständigt aktuella, men man hamnar ofta i besöksnäringen om man pratar politik och skärgårdsfrågor. Nordsydlinjen är till exempel en jättebra grej, men den transporterar ju turister. För att kunna leva och bo i skärgården måste man kunna transportera även annat, året om. Frågorna måste tas på allvar. Skärgården är en glesbygd, alldeles inpå storstaden. Det är få andra glesbygder som inte har kommunikationer.
Kommer det även öbor till tinget, eller är det mest folk från fastlandet?
– Under de år jag varit med har det till största delen varit fastlandsboende. Men jag ser att fler och fler kommer från öarna nu, till exempel Kymmendö, Ornö och Utö, och det glädjer mig jättemycket.
Hur kan man öka deltagandet?
– Genom bra arrangemang. Plus att man kanske får ett större engagemang från samhället i övrigt, om man får draghjälp från landstinget eller länsstyrelsen. Det är inte gjort över en natt. Därför är det extra kul att höra ett landstingsråd som säger att det här är en väldigt viktig mötesplats. Då har vi kommit en liten bit på väg.
Kom det något konkret ut av tinget, kopplat till dricksvattenfrågan?
– Ja, bland annat det som Borgholms kommun presenterade kring en storskalig avsaltningsanläggning. Det är intressant. Man säger att nu har tekniken kommit så långt men den har ju funnits rätt länge egentligen. Men mycket av farhågorna, att folk har varit så rädda för det här, det kanske minskar nu. Och det är kul att höra politiker säga att det här är något vi ska titta mer på. Det tror jag att tinget gjorde en liten insats för.
Tinget arrangeras av Haninge och Nynäshamn, men flera andra skärgårdskommuner brottas också med vattenfrågan. Kan man tänka sig en korsbefruktning i den här sortens diskussioner?
– Ja, vår önskan i SSIF är egentligen att det ska vara ett ting för hela skärgården.
Varför är det inte det?
– Det var nog det från början, jag tror det första tinget var på Möja och arrangerades av SIKO. Men sen spårade det ur, det blev så hätsk miljö att politikerna ville inte åka dit. Sen togs bollen upp igen av Kåre Hagman och några till i Nynäshamn. Vår långsiktiga målsättning är att det ska vara hela skärgården, men vi måste ha med oss kommunerna för att till exempel klara finansieringen.
Borde det vara en fråga för länsstyrelsen?
– Det skulle det kunna vara. Men det är också bra med föreningar som driver frågor. Staten ska inte driva allt. Det måste finns en glöd bakom och det har vi i SSIF. Men det är ett praktexempel på hur man kan samverka på ett bra sätt. Jag vill ge en eloge till Nynäshamn och Haninge kommun för det kreativa samarbetet.
Kan du ge någon hint om vad temat på nästa års ting blir?
– Vi har inte börjat med det än, men vi kommer säkerligen snart ha ett första möte då vi funderar på det.
