KRÖNIKA. O undvikligt börjar jag nynna på Thomas Di Levas gamla dänga från 80-talet när jag läser hur skärgårdskommunerna resonerar kring sina placeringar i svenskt näringslivs senaste ranking av hur bra företagsklimat det är i landet.
Ingen av våra bevakningskommuner, med undantaget Nynäshamn, har förbättrat sina resultat i rankingen över en treårsperiod utan snarare blivit sämre på näringslivsfrågor. Största tappet gör Norrtälje kommun.
Och det är vad kommunerna svarar som gör mig en smula förundrad. Enligt Norrtälje kommuns tillväxts- och utvecklingschef är Svenskt näringslivs ranking mer av rent tyckande och inte ett mått på hur bra kommunen är på företagande. Det eftersom undersökningen till största delen utgörs av enkätsvar kring frågor om kommunens och allmänhetens attityd till företagande. Istället vill chefen lyfta fram en mätning som görs av SKL vars ranking baseras på konkret myndighetsutövning. Och i den mätningen har Norrtälje kommun tvärtom förbättrat sin placering. Den här attityden och inställningen tycks även finnas i flera av de andra skärgårdskommunerna.
Så vem ska jag tro på? som Di Leva sjöng. Vilken av de här två undersökningarna ger egentligen det bästa måttet på hur bra en kommuns företagsklimat är? Jag tror inte att det behöver vara så statiskt att det är den ena eller andra. Båda är viktiga och framförallt kompletterar de varandra.
Därför tycker jag att det här med att kommunerna inte tar företagarnas åsikter, alltså det som är själva kärnan i Svenskt näringslivs ranking, på större allvar är
mycket anmärkningsvärt. För är det inte företagarna som ändå vet bäst hur företagsklimatet mår i en kommun? Det är klart att kommunerna hellre pratar om SKL:s undersökning där de ligger bättre till, men en attitydundersökning bör tas på lika stort allvar, tycker jag. Det är ändå just i Svenskt näringslivs ranking som kommunerna kan få ett mått på vilken den generella uppfattningen är om företagandet i kommunen.
Jag menar, en kommun kan vara hur bra som helst på att jobba för ett förbättrat företagsklimat men om det inte syns utåt eller riktas åt de som det berör spelar det liksom ingen roll hur hårt de än jobbar. Kanske ökar de några pinnhål i SKL:s ranking men attityden hos företagarna kommer troligtvis förbli densamma.
ANDREAS HAGELIN