Fackföreträdare inom Färjerederiet riktar kritik mot ledningens satsning på autonoma färjor, som man menar är slöseri med skattemedel.
Just nu pågår tester på Ljusteröleden med den nya, högteknologiska och elektriska vägfärjan Alvaret. Förutom att automatiskt kunna lägga till vid bryggan och ansluta till elnätet ska färjan även kunna fjärrstyras från ett så kallat ROC, remote operation center, beläget i huvudkontoret i Solna. Färjerederiet har beställt två elektriska färjor, Alvaret och Abisko. Färjorna kostar lite drygt 240 miljoner kronor styck i inköp, men något nationellt eller internationellt regelverk för autonoma fartyg finns ännu inte och anställda inom Färjerederiet är kritiska till att myndigheten lägger pengar på ny teknik som man menar inte behövs och inte heller kommer att kunna användas som tänkt.
– Färjorna är försenade med nästan två år. Hade man istället satsat på klimatneutrala, enkla, driftsäkra elfärjor av den typ man redan har hade man haft fyra sådana i drift redan idag. Man hade också kunnat konvertera 10-15 färjor till batteridrift för samma kostnad som de två autonoma färjorna. Vi har redan en brist på fartyg och den här satsningen har gjort att vi fått färre färjor, säger Martin Ovin, förhandlingsansvarig på fackförbundet ST Färja.
Enligt Martin Ovin finns ett utbrett missnöje bland anställda med att Färjerederiet agerar teknikledande.
– Färjerederiet driver utveckligen vilket vi stretar emot, vi tycker inte att det ligger inom vårt uppdrag att driva innovationsprojekt. Att fjärrstyra färjan är inte realistiskt över huvud taget.
Redan 2023 varnade forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att det kunde bli svårt för Färjerederiets ledning att få med sig personalen på omställningen till den nya tekniken.
– Det här blir är ett otroligt stort kliv för Färjerederiet jämfört med vad det skulle bli för andra större rederier. Till och med de nyaste vägfärjorna har en ganska föråldrad teknik och befälhavarna tillhör i snitt en äldre generation. Rederiet står inför en utmaning att få med sig hela organisationen på den här resan, sade Joakim Dahlman, en av författarna bakom en rapport som analyserat den effekt färjorna får på Färjerederiets organisation, på hemsidan Lighthouse.
Enligt Trafikverkets vision ska en fartygsvärd utan nautisk kompetens finnas ombord på fartygen som styrs av befälhavare från land, men enligt Trafikverket är syftet med ett ROC inte längre att fartygen faktiskt ska fjärrstyras.
– ROC är tänkt att användas som en fjärrbemannad driftledningscentral. Där kan data från fartygen analyseras, operationen följas och funktionalitet fjärropereras för att stötta en effektiv drift, skriver myndigheten i ett mejl.
Enligt en rapport från december förra året kan rederier som ansluter sig till en ROC göra stora besparingar. Om alla 340 fartyg som ingår i branschorganisationen Skärgårdsredarna ansluter sig till ett ROC skulle, enligt rapporten, samhällsnyttan kunna uppgå till över 100 miljoner kronor.
– Man kan till exempel få hjälp med att köra mer bränsleeffektivt. Det här handlar ju om högtrafikerad skärgårdstrafik med utmanande rutter, strikta tidtabeller, många stopp, säsongsvariationer, försenade anslutningsbussar och så vidare. Det är mycket att hålla reda på, men ett ROC kan enkelt hålla en uppdaterad med digital info, typ ”du kan sänka farten med 0,3 knop och spara 15 procent bunker eller el och ändå komma fram i tid, säger Jörgen Karlsson på ABB, en av initiativtagarna till rapporten.
Martin Ovin erkänner att en ROC sannolikt behövs eftersom man valt att satsa på väldigt avancerade fartyg.
– När de sakta men säkert kommer på att man aldrig kommer att kunna använda fjärrcentralen som man tänkt måste man motivera dess existens på annat sätt, bland annat genom att sätta en ingenjör där som kan samla in data från massa sensorer. Det syftet kanske inte är dåligt, men det fyller ingen funktion i det stora hela.
Till facktidningen Publikt säger Färjerederiets dåvarande chef Erik Froste att de autonoma färjorna kostar ungefär 20 procent mer än konventionella färjor.
Men kritiken handlar inte bara om högre kostnader. Stefan Sörensson, befälhavare på Hanöleden, har skickat skrivelser till en rad myndigheter där han bland annat lyfter fram att den nya färjan riskerar att utsättas för cyberangrepp som skulle kunna orsaka störningar och påverka vår beredskap. Strax innan jul inträffade en sådan incident med ett italienskt passagerarfartyg. Franska myndigheter upptäckte en misstänkt planerad cyberattack som skulle kunnat ha gjort att utomstående tagit kontroll över fartyget.
Ellen Norrgård, ny chef för Färjerederiet, erkänner att teknikutvecklingen inte gått lika fort som man hoppats på.
– Jag vill inte gå in i historiken, utan lägger fullt fokus på att få ett bra utfall av projektet. Rederiet valde en ambitiös innovationsgrad i projektet, där vi nu kan konstatera att teknikutvecklingen inte har gått riktigt så snabbt som man då bedömde, säger hon.
Varför ska Färjerederiet som statligt bolag agera ledande inom ny teknik och satsa skattepengar på autonom- och fjärrstyrning?
– Ny teknik ger oss möjlighet att bedriva färjetrafik som är säkrare, mer miljövänlig och mer robust över tid. Rederiet ser ett värde i att upphandla och utveckla ny teknik för att hitta hållbara lösningar avseende elektrifiering för att kunna möta klimatmålen. Genom att utveckla laddinfrastruktur och batterifärjor minskar vi belastningen på miljön. Utöver miljönyttan ser rederiet värde i den digitala utvecklingen ombord. Den kommer att ge oss bättre analysunderlag för ett prediktivt underhåll, ökad säkerhet och bättre beslutsstöd för besättningarna.
Eftersom det finns en brist på fartyg hade man inte fått mer för pengarna om man istället satsat på konventionella fartyg?
– Färjerederiet hade sannolikt kunnat ta leverans snabbare om vi valt konventionella fartyg. Samtidigt hade vi då inte nått de miljövinster som är en viktig del av vårt uppdrag. Projektet har gett oss många erfarenheter som vi tar med oss framåt. De erfarenheterna ger oss bättre förutsättningar att fatta väl avvägda beslut inför framtida nybyggnationer.
Finns någon analys av hur mycket mer de nya färjorna kostar?
– Färjerederiets analys är att de nya fartygen kommer att bli ca 20 procent dyrare inklusive ROC, simulator och personalkostnader vid implementeringen.
Vad jag förstår har det även utgått medel som är avsedda för innovationsprojekt i kostnaden. Vet du hur mycket pengar det handlar om och har även det räknats in i totalkostnaden för fartygen?
– Färjerederiet har inte erhållit några särskilda innovationsmedel för de nya fartygen. Investeringarna finansieras inom ramen för vårt uppdrag och avtal inom Trafikverket.
Röster inifrån rederiet menar att projektet drivits fram av ledningen och att delaktigheten av de personer som faktiskt ska köra färjan varit liten. Hur ser du på det?
– Det är beklagligt om medarbetare upplever att de inte haft tillräcklig möjlighet att vara delaktiga, vilket vi tar med oss som ett förbättringsområde för framtiden. Samtidigt har det bedrivits ett grundligt förankringsarbete tillsammans med fackliga företrädare, besättningar och skyddsombud, bland annat kring utformningen i styrhytten. Rederiet har också arbetat med implementeringsteam där operativ personal samarbetat nära teknikavdelningen.
