Tydliga gemensamma mål är viktigare än hur man når dem, menar Torvald Hvistendahl, ordförande i Arholma Byalags samfällighetsförening. Nu drar byalaget i gång två nya stora projekt för ön.
Torvald Hvistendahl säger att utvecklingen på Arholma ofta drivs av att ön utsätts för en utmaning eller en möjlighet eller båda på en gång.
– Sen är vi ganska bra på att mobilisera våra föreningar och sätta upp ett mål, som alla är överens om, säger han.
Som exempel nämner han affären på ön, som har funnits sedan 1910. När den gick i konkurs på 1980-talet valde öborna att bilda en ny förening och köpa byggnaden för att säkerställa att den skulle förbli butik. Tack vare att byalaget kunde sälja en tomt och skänka vinsten till den nya föreningen kunde man rusta upp byggnaden.
– Efter ett antal år valde hyresgästen att avsluta sin verksamhet och då tog vi nästa steg och bildade en förening som sedan dess driver butiken i föreningsform, berättar Torvald Hvistendahl.
– Målsättningen har hela tiden varit att Arholma ska ha en affär. Vägen dit har växlat.
Ett annat exempel var Arholma Båk, ett fast sjömärke som byggdes 1768. När försvaret lämnade båken på 1990-talet togs den över av ett företag som öppnade upp det för visning på sommaren. När de lämnade Båken för några år sedan pekade allt mot att båken skulle bli stängd.
– Men då sa vi ”fasen”. Båken ska vara öppen för allmänheten på sommaren, säger Torvald Hvistendahl.
– Nu är den öppen – tack vare ett spännande samarbete mellan Arholma Byalag och ett antal frivilliga på ön.
Just nu jobbar man med två nya, stora projekt: en gemensam brygga vid det gamla varvet samt att få ta över det före detta polishuset.
– Tanken med bryggan är den ska bli en gemensam plats där man kan bada och hyra en båtplats. Intill ska det finnas grillplats och ett museum. Platsen ligger precis intill den nya vandringsleden Archipelago Trail och kommer stärka Arholmas attraktivitet för såväl boende som besökare.
– Polishuset vill vi ta över och göra till en gemensam resurs för alla som är på Arholma, som ett slags kommunhus.
Som exempel på användningsområde nämner Torvald Hvistendahl föreningsmöten, kursverksamhet, konferenser och arbetsplatser.
– Sedan ska man inte glömma bort betydelsen av denna typ av byggnader i orostider. Huset skulle vid exempelvis störningar i elförsörjning kunna uppgraderas så det blir en redundant trygghetspunkt för mat, värme, vatten och sjukvård.
– Huset är ursprungligen byggt för att stärka samhället på Arholma, men nu är vi liksom med affären på 80-talet framme vid en brytpunkt. Vi måste nu ställa om och mobilisera lite för att säkerställa att byggnaden kommer ön till gagn, nu och i framtiden.
