Roslagens Sjöfartsmuseum anlades 1940 i en byggnad på gamla Kaplansbacken Älmsta i nuvarande Norrtälje kommun. Museet drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening.
Kaplansbacken var i många år Väddö sockens kaplansboställe. I flera omgångar har de ursprungliga byggnaderna byggts till för att rymma de växande utställningarna. 2002 uppfördes ytterligare en stor byggnad på platsen med utrymme för postroddsbåtar. 2013 byggdes en museiverkstad. Här finns också Skeppargården inredd som en bondeskeppares hem, en före detta Domargård byggd i mitten på 1800-talet och flyttad till platsen från Häverö.
– En av föreningens första uppgifter var att bärga ett ankare från slättopparen ”Lydia” som låg sjunken i södra delen av Ortalaviken intill dagens Rumpudden i Norrtälje kommun, säger, föreningens ordförande Lars Nylén.
När ankaret bärgats uppstod frågan var det skulle placeras. En av föreningens initiativtagare, komministern Ernfrid Ljungwe, föreslog Kaplansbacken, det gamla komministerbostället i Väddö socken. Efter diverse kontakter gick planen igenom och ärkebiskop Erling Eidem ställde sig bakom beslutet, förutsatt att han blev medlem i föreningen. 1940 kom museiverksamheten i gång och med tiden införskaffade föreningen också marken.
Segelsjöfartens tid i Roslagen var över. Museets första uppgift var i första hand att samla in och bevara föremål från den tiden.
– Uppdraget gäller alltjämt och insamlingsområdet har utökats. Idag täcker det hela Roslagens sjöfart, fartyg och sjöfolk, samt de som var kvar hemma. Vi tar upp allt från Postrodden över Ålands hav, till djupsjöfart på fjärran vatten, liksom sjöfartens servicenäringar, lotsväsendet, fyrar och sjöräddning, inklusive dagens sjöfart, säger Lars Nylén.
I Museet finns utställningar som handlar om skärgårdsfiske, skärgårdsseglation, lasttramparna, segel och ånga, båtbyggartraditioner, pråmar, timmerbogsering och sjöfartens servicenäringar. Här finns även äldre allmogebåtar, bland annat riggade postroddsbåtar.
Vad hoppas ni uppnå med verksamheten?
– Vi samlar in och bevarar. Tillgänglighet och förståelsen för föremål och sammanhang, utställningsspråket, har utvecklats. Många besökare har inte samma koppling och bakgrundskunskap som de närmaste ättlingarna till de seglande rospiggarna. Genom vår verksamhet vill vi föra det maritima kulturarvet vidare till ”Österboms och Sjöbloms” döttrar och söner och alla andra som är eller blir intresserade, säger Lars Nylén.
Hur gör ni för att locka till er besökare?
– Vi gör reklam för verksamheten, men det är dyrt. Vi har årsvis olika former av evenemang: Sista april, nationaldag, utnyttjar Postrodden och arrangerar museets egen dag ”Beckbyxans Dag”. Tillsammans med andra föreningar har vi musikkvällar, teater och föreläsningskvällar. Vi samarbetar också med kommunens informatörer. Inte minst är våra medlemmar viktiga ambassadörer. De som besöker oss rekommenderar ofta upplevelsen för många andra, säger Lars Nylén.
Museet samarbetar på olika sätt med andra museer med liknande tema.
– Sverige har ett nätverk för landets sjöfartsmuseer. Vi har nära kontakt med Sjöhistoriska Museet i Stockholm, samverkar med Eckerö hembygdsförening, Ålands sjöfartsmuseum och Svenska Fyrsällskapet. Vi har också ett nära samarbete med Föreningen Allmogebåtar, särskilt när det gäller underhåll av alla våra postroddbåtar.
Föreningens verksamhet finansierarnas främst genom medlemsavgifter, men har också ett kommunalt verksamhetsbidrag.
– När vi driver särskilda projekt har vi stort stöd av Roslagens Sparbanks Stiftelser. Föreningens ideella arbete är mycket omfattande i vad som ofta kallas för ”Väddöandan” där vi hjälps åt på olika sätt. Våra medlemmar har dessutom hjälpt till ekonomiskt och i några fall med testamentariska förordnanden för att utveckla verksamheten.
Årsskriften Rospiggen har stor betydelse för verksamheten, en viktig plattform för medarbetare och andra som forskar och skriver om Roslagens sjöfartshistoria. Det är många tusen sidor som bildar en helhet, menar Lars Nylén.
– Rospiggen är förmodligen största samlade nedskriva dokumentationen av Roslagens sjöfartshistoria och vår hembygd, säger Lars Nylén.
Sjöfartsmuseet består av många byggnader med olika tidsålder. I dagsläget saknar byggnaderna akuta renoveringsbehov, men fortlöpande vård och underhåll sker kontinuerligt.
– I Grisslehamn har vi en mycket gammal sjöbod, Lars Matts Eriks sjöbod, kanske den äldsta byggnaden i hamnen som nyligen renoverats. Där har vi även uppfört två minnesmärken: Postroddsmonumentet och Lidströms kummel, säger Lars Nylén.
Föreningen har också jobbat med en stor utställning av flaskskepp, donerade av modellkonservatorn Göran Forss.
– Givetvis pågår också ett arbete med att införa ny teknik i utställningarna, rörliga bilder, fördjupningar och engelska texter via QR-koder mm. Vi ser också Postrodden över Ålands hav som ett sätt att knyta an yngre generationer till vår verksamhet och historia. Det är många som vill ro, säger Lars Nylén.
Vad är det bästa med museets verksamhet tycker du?
– Tillgängligheten i museet. Allt känns så nära och verkligt. Både yrkessakkunniga och utländska besökare berömmer utställningarna och återvänder flera gånger, säger Lars Nylén.
Fakta/Roslagens sjöfartsmuseum
Museet har egen brygga i Väddö kanal där båtburna besökare kan lägga till. Sedan starten 1974 är föreningen svensk arrangör av ”Postrodden” över Ålands hav. Sommaren 2024 genomfördes den 50:e Postrodden och i samband med det utgav föreningen en bok. Roslagens sjöfartsförening äger och driver också ångslupen Elmsta.
