Att fästingar sprider borrelia och TBE är välkänt. Men mindre känt är att betten även kan orsaka köttallergi – något som i värsta fall kan få livshotande konsekvenser. Nu ökar sjukdomen i Sverige och mörkertalet av drabbade tros vara stort.
Orröbon Inger Erikson och hennes barnbarn hade precis ätit hamburgare på en skärgårdsrestaurang i somras när pojken först fick magont. Kort därefter fick han även nässelutslag över kroppen och svårt att andas.
– Vi ringde 112 och ambulanshelikoptern kom på tio minuter, berättar Inger Erikson.
På sjukhuset visade det sig att sjuåringen drabbats av en anafylaktisk chock – en allvarlig allergisk reaktion. Blodproverna visade att han hade utvecklat en allergi mot kött, orsakad av ett fästingbett.
Sjukdomen kallas alfa-gal-syndrom och skiljer sig från andra födoämnesallergier. Istället för att reagera på ett protein, som vid exempelvis jordnötsallergi, reagerar kroppen på en kolhydrat – alfa-gal – som finns i rött kött och produkter från däggdjur.
Den stora skillnaden är dock hur allergin uppstår: man måste först ha blivit biten av fästing.
– Det är det märkliga med den här allergin, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet.
– Fästingens saliv innehåller alfa-gal. Hos vissa personer triggar det immunsystemet att bilda allergiantikroppar, IgE-antikroppar, mot ämnet. När man sedan äter rött kött kan man få allt från nässelutslag och magbesvär till svåra allergiska reaktioner.
Alla som får fästingbett utvecklar inte allergin. Forskningen pekar på att flera bett kan krävas och att ytterligare okända faktorer spelar in.
En annan unik egenskap är att reaktionen kommer sent – ofta två till sju timmar efter måltiden. Det gör det svårt för både patienter och läkare att koppla symtomen till maten.
– Många kan vakna på natten med magknip, nässelutslag eller andningsbesvär utan att förstå att det hänger ihop med middagen de åt tidigare. Det har gjort att många har gått i åratal utan diagnos. säger Marianne van Hage.
Diagnosen ställs genom ett blodprov som mäter IgE-antikroppar mot alfa-gal. Testet finns tillgängligt i hela landet.
Marianne van Hage bekräftar att antalet diagnostiserade patienter ökat.
– Vi ser en tydlig uppgång och vi vet att det finns ett stort mörkertal. Allt fler söker vård och fler läkare känner till sjukdomen nu.
Orsaken är troligen densamma som för ökningen av TBE och borrelia – att fästingarna sprider sig norrut och är aktiva under allt mildare vintrar.
I USA, där allergin varit känd längre, finns rapporter om lokala utbrott, bland annat på Martha’s Vineyard, där restauranger till och med infört särskilda alfagal-fria menyer.
Även om allergin fortfarande räknas som ovanlig visar studier att upp till tio procent av blodgivare i Stockholmsområdet bär på antikroppar mot alfa-gal – även om de flesta inte har symtom.
De flesta diagnostiserade är i medelåldern, troligen för att man hunnit få många fästingbett, men även barn kan drabbas.
En faktor som påverkar risknivån är blodgruppen: personer med blodgrupp B eller AB verkar vara betydligt mindre benägna att utveckla allergin, eftersom alfa-gal liknar B-antigenet.
Trots den ökande risken vill Marianne van Hage inte att människor ska avstå från naturen.
– Det är viktigt att man fortsätter vara utomhus. Men man ska skydda sig med långbyxor och långärmat och alltid kontrollera kroppen efteråt. Fästingen ska bort så snabbt som möjligt.
Hon påminner även om att TBE-vaccin inte skyddar mot köttallergi.
För Inger Eriksons barnbarn blev diagnosen en stor omställning.
– Han får inte längre äta kött från fyrbenta djur och inte heller mjölkprodukter. Gelatin i godis och köttbaserade buljonger är också förbjudna. Man måste läsa på allt, säger hon.
