Fartyget som har en stark husliknande karaktär har legat på platsen i ett par veckor och genererat ett flertal anmälningar till kommunen, som nu utreder ärendet.
– Vi måste ta oss ut till platsen och titta för att kunna avgöra om det är ett hus eller en båt. Bedöms det vara en byggnad krävs det strandskyddsdispens och bygglov. Högst sannolikt klassas det som ett hus på grund av utformningen, säger Björn Pettersson, bygglovshandläggare Haninge kommun.
Richard Frisk som är vd för Skärgårdsgruppen Stockholm AB, som äger fartyget – och som även är ägare av Kalkkobben där husbåten ligger förtöjd – är däremot säker på motsatsen.
– Det är ett fartyg. Det är fartygsregistrerat och har motorer.
Vad som avgör om en husbåt är att anse som ett fartyg eller en byggnad finns det inga tydliga definitioner för. Huruvida det är av betydelse för Richards Frisks husbåt återstår att se. I flera andra fall med husbåtar har det istället varit frågan om stadigvarande förankring som varit avgörande, men då krävs dispens.
– Räknas det som en båt så behövs strandskyddsdispens om den ska ligga varaktigt på platsen. Men vad varaktigt är låter jag vara osagt, säger Björn Pettersson.
Richard Frisk är inte bekymrad, han planerar att flytta husbåten regelbundet.
– Den ska hyras ut till olika event, så den kommer att vandra runt. Jag har flera öar och den kommer också att ligga på Biskopsudden på Djurgården.
I förarbetena till Miljöbalken anges att flyttbara konstruktioner i vissa fall kan anses som byggnader. Som till exempel stadigvarande förankrade husbåtar och husvagnar. I rättspraxis har en bastubåt betraktats som en byggnad och som så stadigvarande förtöjd att den krävde dispens från strandskyddsbestämmelserna.
Någon som satt det svenska rättssystemet på prov i husbåtsfrågan är Stig Dahlström i Dalarna, som Skärgården skrivit om tidigare. Han har kämpat för sin husbåt sedan 2021.
Länsstyrelsen i Dalarna, krävde att han skulle ta bort sin husbåt från sjön Båtstjärnen, där han puttrade runt övertygad om att han gått igenom all nödvändig juridik innan han byggde den. I hans fall bedömde länsstyrelsen hans husbåt som stadigvarande förankrad trots att den åkte uppåt ett hundratal turer per år. Han överklagade beslutet till både mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen utan framgång och fick avslag på sin resningsansökan i HD, men har inte gett upp. Efter att ha fått avslag på ytterligare en ansökan om dispens vill han nu få sin sak prövad i förvaltningsrätten i förhållande till EU:s fritidsbåtsdirektiv.
– Fritidsbåtsdirektiv säger att det inte spelar någon roll hur en båt ser ut eller används, så länge den är rörlig. Det är styrande och överordnad svensk rätt, strandskyddsdispens och bygglov. Det står inte uttryckligen i direktivet att man inte kan klassa en husbåt som en byggnad, men det är underförstått eftersom husbåtar inte nämns specifikt som undantagna från direktivet. En båt är en båt så länge den rör sig som en båt och det gör min husbåt. Så det är solklart, säger Stig Dahlström.
