Svenskodlad regnbåge, som står för majoriteten av den svenska matfiskproduktionen, hamnar på gult ljus (undvik) i nya WWF Fiskguiden. Däremot är det grönt för isländsk torsk.
För första gången på flera år är det nu möjligt att äta torsk utan att bidra till utarmning av haven, enligt WWF.
Det handlar om torsk fiskad med långrev utanför Island, där man har ett bestånd som mår bra och en förvaltning som både är effektiv och följer vetenskapliga råd.
Tyvärr ser situationen inte lika ljus ut för all torsk. Beståndet som fiskas i Barents hav och Norska havet med långrev, nät och garn går från gult till rött ljus. Den trålade torsken från samma område ligger på rött ljus sedan flera år tillbaka, precis som torsk från Östersjön och, med några få undantag, torsk från hela Atlanten.
– När bestånd efter bestånd kollapsar förlorar vi inte bara viktiga matfiskar, utan också arter som håller havet i balans. Alla arter är unika och bidrar till helheten, och när de försvinner blir ekosystemet mindre motståndskraftigt och mer sårbart, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.
Den svenskodlade regnbågen, som står för drygt 85 procent av den svenska matfiskproduktionen hamnar på gult ljus (ät högst tre–fyra gånger per år).
Lax som odlas i slutna, landbaserade system får däremot grönt ljus (bra val).
Strömmingen i egentliga Östersjön har fortsatt rött ljus vilket är en tydlig signal för att beståndet är försvagat. För högt satta kvoter riskerar att skada både ekosystemen och det kustnära fisket.
Majoriteten av den sill som säljs i Sverige är norsk vårlekande sill, som sedan i våras ligger på rött ljus. Bättre alternativ är höstlekande Nordsjösill och isländsk sommarlekande sill.
WWF Fiskguiden har kommit ut sedan 2002. Årets upplaga av guiden innehåller cirka 100 arter. I Fiskguiden sker bedömningen med ett trafikljussystem – grönt (bra val), gult (undvik – ät max tre-fyra gånger per år), rött (låt bli).
