Politikerna i Stockholm tvekar om dumpning av muddermassor i Kanholmsfjärden. Samtidigt är flera experter som Skärgården pratat med skeptiska till metoden.
– Det finns en risk att dumpningen rör runt det befintliga sedimentet i vattenområdet och då frigör miljögifter som blivit begravda eller överlagrade av den årliga sedimenteringen och begravt gamla miljösynder, säger Fredrik Gröndahl, forskare i vatten- och miljöteknik på KTH.
Arno Rosemarin, senior forskare vid Stockholm Environment Insitute (SEI):
– Helst bör 200 000 kubikmeter förorenat stadssediment tas upp på land, avvattnas, torkas och grävas ner i ett säkert område på land. Om det måste dumpas till havs måste detta ske på djup där det finns minimal eller liten påverkan på ekosystemet.
– Kanholmsfjärden har ett maximalt djup på 100 meter, men materialet kommer att spridas till grundare områden där fisk och musslor finns. Så en djupare plats än denna ute till havs rekommenderas.
Peter Bruce, konsult på WSP, disputerade 2021 på riskerna med förorenade sediment. Han pekar på tre risker:
- Grumling, vattnet kommer bli grumligt vilket har effekter på allt liv i närområdet. Det grumlande materialet kan stanna kvar i vattnet under lång tid och sprida sig långväga.
- Muddrat material innehåller så gott som alltid föroreningar, dessa kan spridas långväga i vattnet vid dumpning men kommer också hamna på botten vid dumpningsområdet, där kan de föra med sig negativa effekter.
- Övertäckning, i princip allt liv som inte kan flytta på sig kommer slås ut på den plats där dumpningen utförs.
Nu börjar även politikerna i Exploateringsnämnden få kalla fötter. På ett möte i exploateringsnämnden i Stockholms stad förra veckan lade den rödgröna majoriteten en skrivelse, som även M, L och C anslöt sig till, om att pausa planerna.
”Vi anser att exploateringskontoret inte tillräckligt tydligt för nämnden, och allmänheten, redovisat alternativa lösningar och konsekvenser av andra alternativ,” står det bland annat i skrivelsen.
Nämnden ordförande Anders Österberg (S) säger till Nacka Värmdö Posten:
– Vi har fått otillräckliga analyser och det gör oss tveksamma till metoden. Det är därför vi vill pausa arbetet tills vi har fått svar på de frågor som ställts. Baserat på svaren får vi se om det blir aktuellt att dra tillbaka ansökan och göra ett omtag.
Enligt planen ska de mest förorenade muddermassorna från den planerade byggnationen av Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden renas och tas om hand på land. Resten av massorna ska dumpas i Kanholmsfjärden.
– Vi vet att muddermassorna inte är miljöfarliga, säger Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden.
Enligt Lorentz är föroreningarna i sedimentet från Kolkajen lägre än de halter av samma ämnen som redan finns på botten av Kanholmsfjärden.
I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som exploateringskontoret beställt av ingenjörskonsulten Niras beskrivs deponering på land som för komplicerat och dyrt. Det skulle också enligt MKB innebära motsvarade 25 000 transporter enkel väg med lastbil.
Planerna på att dumpa Stockholms muddermassor i skärgården har mött starka protester.
I en debattartikel i Skärgården kallar ledningen för Lidingö kommun dumpningen för ”vansinne”. Carl Kangas, kommunstyrelsens ordförande (S) i Värmdö säger ”vi är inte nöjda förrän Stockholms stad har dragit tillbaka sin ansökan.”
Tina Runhem, kommunstyrelsens ordförande (M) i Vaxholm kallar planerna för ”orimligt, ansvarslöst och oacceptabelt.”
Skärgårdsbor och andra fastighetsägare, SIKO (Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation), byalag, intresseföreningar, företag och krögare har anslutit sig till protesterna.
Den 13 september arrangerar bland annat Lars Avellan, fastighetsägare på Skarp-Runmarn, en båtmanifestation mot dumpningen på Kanholmsfjärden.
Enligt Mark- och miljödomstolen kan det ta minst femton månader innan domstolen tar beslut om Stockholms stads ansökan om att få dumpa muddermassorna i Kanholmsfjärden.
Politikerna i exploateringsnämnden vill att tjänstemännen senast i oktober ska återkomma till nämnden med svar på en rad frågor. Utifrån svaren ska nämnden sedan avgöra om ansökan till domstolen ska dras tillbaka eller inte.
Fakta/Muddring
• Norra Djurgårdsstaden är Stockholms stads största stadsutvecklingsprojekt där tidigare industrimark ska omvandlas till 12 000 lägenheter och 35 000 arbetsplatser. En del av projektet som kallas Kolkajen ligger i Ropsten. Där ska vattenområdet byggas ut med totalt 40 000 kvadratmeter. Bottensedimenten är förorenade sedan tidigare industriverksamhet och innehåller bland annat rester av arsenik, kadmium, kobolt, krom, kvicksilver, nickel och bly.
Källa: Stockholms stads ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Fakta/Dumpning
• Dumpning i Kanholmsfjärden sker på allmänt vatten. Det är Kammarkollegiet som säger ja till dumpningen, under förutsättning att Stockholms stad får nödvändiga tillstånd.
• Genom successiv muddring ska den mindre mängd sediment med föroreningshalter i tillståndsklass 4 muddras och dumpas först, för att därefter täckas av muddermassor med lägre föroreningsgrad.
• Avsikten är att dumpning ska utföras under perioden 15 september-15 april. Dumpning kommer inte utföras i perioden 16 april-14 september.
Källa: Dumpningsutredning i Projekt Kolkajen
