Fritidsfisket i Sverige är mycket omfattande. 1,6 miljoner svenskar fiskar någon gång under året, visar en ny undersökning. Samtidigt är kunskaperna kring fiskets miljöpåverkan fortfarande osäkra.
Havs- och vattenmyndigheten har gjort en omfattande, nationell enkätundersökning av fritidsfisket i Sverige. Totalt 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16-80 har vid tre tillfällen under 2013 fått besvara ett antal frågor kring fiskevanor. Resultatet visar att fritidsfisket är mycket omfattande. Omräknat till hela populationen beräknas 1,6 miljoner svenskar ägna sig åt fritidsfiske varje år, en fjärdedel av dessa är kvinnor.
– Det är första gången som vi tar fram officiell statistik. Den totala omfattningen är överraskande. Fritidsfisket betyder mycket för glesbygdens turistföretag, det genererar jobb och betyder att folk kan bo kvar i bygden, säger Håkan Carlstrand, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Fritidsfiskarna beräknas varje år lägga ut 5,8 miljarder kronor på sin hobby. I den siffran ingår bland annat fiskeutrustning, båtar, fiskekort, resor, fiskeguider och logi. Fångstmängden uppskattas till 16 000 ton per år, varav 7000 ton fångas längst kusten. De vanligaste arterna i både sötvatten och vid kusten var abborre, gädda och öring. De flesta fiskar fångades med handredskap som mete, spinn- eller flugfiske.
– En sak som är lite förvånande är att nästan hälften av fiskedagarna sker från båt. Det visar hur viktigt det är med båt för att kunna fiska.
Yrkesfiskets påverkan på bestånden har det forskats mycket på, men fritidsfiskets betydelse vet man betydligt mindre om. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet förslås att fisket i några områden, däribland möjligen Gålö eller Lagnö, nu ska detaljstuderas.
– Har man kunskap om fisket på detaljnivå så kan man kombinera de kunskaperna med en mer generell bild. Då finns det mycket större möjlighet att uttala sig om hur fisket bör förvaltas även för områden som inte är detaljstuderade, säger Håkan Carlstrand.