Stig Dahlström i Dalarna ville skapa ett flytande drömhem, men hamnade istället i en rättslig mardröm. Han tvingas nu ta bort sin husbåt från sjön Båtstjärnen eftersom domstolarna inte accepterar att det handlar om en båt.
Stig Dahlström i Rättvik äger en 12 meter lång och 10 meter bred husbåt som han har i sjön Båtstjärnen intill sin lantbruksfastighet. Men Länsstyrelsen i Dalarna har beslutat att han måste ta bort båten från sjön eftersom myndigheten menar att det inom strandskyddade och landskapsbildsskyddade områden är förbjudet att uppföra byggnader. I förarbetena till miljöbalken, där strandskyddsreglerna är inskrivna, framgår att flytande konstruktioner i vissa fall ses som byggnader. Som exempel nämns stadigvarande förankrade husbåtar. Att Stig Dahlström ett hundratal gånger varje år kör husbåten för motor från bryggan och ankrar den på olika platser i den åtta hektar stora sjön innebär, enligt länsstyrelsen, inte att båten/byggnaden kan ses som något annat än att den är stadigvarande förtöjd. Beslutet fick Stig Dahlström att gå i taket.
– Det är ett helt galet beslut, det ändrar praxis för vad som är en båt och en byggnad. Vi tänkte att de avsiktligt misstolkat lagen, vi var övertygade om att vi i mark- och miljödomstolen skulle få rätt. Båten kan inte vara stadigvarande förankrad om den körs 20 mil och ankras om uppemot 100 gånger.
Stig Dahlström överklagade beslutet först till mark- och miljödomstolen och senare till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som båda gick på länsstyrelsens linje.
– Nu spelar det inte längre någon roll om en husbåt ofta är under förflyttning, det är ändå en byggnad, säger Stig Dahlström, som påpekar att husbåten även enligt plan- och bygglagen bara kan ses som en byggnad om den är varaktigt placerad på viss plats i vatten.
Det finns ingen rättslig definition på vad som är en husbåt. En del är fartyg som gjorts om till bostäder, andra ser mer eller mindre ut som vanliga hus placerade på flytande plattformar. Stig Dahlströms husbåt är av den senare kategorin, men liksom konventionella fartyg har den framdrift, styrinrättning, lanternor, mistlur, ankare och är registrerad som ett fartyg hos Transportstyrelsen. För Stig Dahlström är husbåten självklart en båt.
Hovrättsrådet Henrik Jonsson vid Mark- och miljööverdomstolen säger att han inte kan uttala sig om domen på grund av sekretess och hänvisar till länsstyrelsens motivering i beslutet från 2021. Johanna Jansson är handläggare för strandskyddsfrågor på Länsstyrelsen in Dalarna. Hon var inte med och fattade beslutet men känner till fallet. Hon säger att frågan om att husbåten skulle tas bort var ganska okomplicerat och hänvisar till flera domar där motordrivna bastubåtar setts som byggnader. Ingen av domarna rör dock den typ av beboeliga båtar som Stig Dahlström har. När det gäller rättsfall med husbåtar liknande Stig Dahlströms så finns det ett fall i Hudiksvall och ett i Vänersborg. Vid båda dessa tillfällen har länsstyrelserna förlorat rättstvisterna och domstolarna bedömt husbåtarna som fartyg och inte byggnader. Trots det har varken länsstyrelsen eller domstolarna tagit någon hänsyn till detta när det gäller Stig Dahlströms husbåt. I ett annat rättsfall där en husbåt konstruerats som ett mindre enbostadshus ansåg Regeringsrätten att det var en byggnad eftersom den skulle ligga förtöjd på samma plats i två år. Däremot hade utformningen av båten ingen betydelse för rätten.
För att kunna ha kvar båten har Stig Dahlström sökt dispens för den men fått nej i domstolarna. Däremot har han fått besked av MÖD att han inte behöver någon dispens för att placera en 22 meter lång och fem meter bred lyxyacht i sjön.
– Jag hittade en bild på en lyxkryssare som heter Franlica på internet som jag ansökte om dispens för. Den har fyra sovrum med toaletter och duschar i varje samt salong och soldäck. Franlica skulle ta upp lika stor yta i vattnet och användas på exakt samma sätt som husbåten. Det är en jättebåt i de här vattnen.
Skillnaden, enligt MÖD, är att yachten inte ger ”intryck av att vara avsedd för boende”, en bedömning som Stig Dahlström inte ger mycket för. Han säger att det finns två sovplatser på hans husbåt, medan man kan bo nio personer på Franlica, dessutom med betydligt högre komfort.
– Det är orimligt att det kan gå till så här i domstolarna. Jag hade aldrig låtit bygga husbåten om jag förstått att det här skulle bli resultatet.
På frågan varför Stig Dahlström får ha en 25 meter stor och fullt beboelig fritidsbåt vid bryggan, men inte husbåten säger Johanna Jonsson att mark- och miljööverdomstolen tydligt förklarat att det ena är en båt men det andra en byggnad, men hon kan inte säga var gränsen mellan dem går utan att det är upp till gemene man att avgöra.
Om Stig Dahlström sätter upp en mast och segel på husbåten skulle gemene man då se den som en båt?
– Nej det går inte att säga förrän man har ett riktigt fall med en ritning. Jag kan inte svara på var gränsen går.
Enligt länsstyrelsen måste man kunna skilja på husbåtar och fritidsbåtar eftersom risken på sikt annars är att människor utnyttjar lagstiftningen för att förankra hus vid populära stränder, vilket skulle inskränka på allmänhetens tillträde. För Stig Dahlström blir det nu i praktiken omöjlig att använda husbåten även i andra sjöar och vattendrag, men han ger sig inte. Han menar att MÖDs domslut är i strid med lag och går stick i stäv med tidigare domar om när husbåtar ska betraktas som byggnader. Han kommer att begära resning i högsta domstolen.
Husbåtar inne i stadskärnor ingår ofta i stadsplaneringen och kommer inte att påverkas av domen. För husbåtar inom strandskyddade områden kan domen dock innebära att ägarna måste ta bort dem.
