Första sommaren utan Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän har lett till klagomål på tömningen av sopor och latriner. Men stiftelsen menar att man klarat renhållningen mycket bra.
– Vi vistades några dagar vid Grönskärsfladen och där var dass överfulla samt tio överfulla dasstunnor bredvid och två överfulla sopsäckar, skriver Mia Schmidt på en direkt fråga från undertecknad i face-bookgruppen Båtliv i Stockholms skärgård
Maria Månsson som besökte Skärgårdsstiftelsens område i västra delen av Rassa vikar skriver att dass/sopmaja var riven helt och hållet i juli.
– Det satt en lapp med hänvisning till dålig arbetsmiljö. Jag tycker överlag att det ser sämre ut på de områden som skärgårdsstiftelsen har och jag har besökt i år, skriver hon i samma tråd.
I Björnö naturreservat, som är ett av Skärgårdsstiftelsens mest besökta områden stängdes dass och soptunnor i Ramsviken och Norrviken nionde juli. De är fortfarande tillgängliga för grupper och de som hyr stugorna i områdena. Övriga besökare får söka sig någon annanstans.
De har i sin tur lett till att det blivit mer sopor slängda i privata Småängsvikens båthamn, som ligger i närheten av de stängda dassen och soptunnorna, enligt föreståndaren Dennis Hartmann.
– I år har vi färre båtar, men mer sopor. Det är besökarna från naturreservatet som tar med dem hit, säger han.
– Vi har mailat stiftelsen, men de bara skakar av sig våra klagomål. De säger att de inte har tillräckligt med personal
Ulrika Palmblad–Wennergren, kommunikationschef på Skärgårdsstiftelsen tillbakavisar kritiken:
– Vi delar inte uppfattningen om att det inte har fungerat, tvärtom kan vi se att det har fungerat mycket bra. Vår driftspersonal har hämtat sopor hela sommarsäsongen måndagar, onsdagar och fredagar på våra områden och vi fått in väldigt få klagomål eller felanmälningar. Vi vet sedan tidigare att man ibland blandar ihop de dass och sopstationer som kommunen har med de vi sköter och ringer till oss och felanmäler det som är i kommunal regi, det har skett även denna sommar.
När det gäller Björnö skriver Ulrika Palmblad–Wennergren i ett mejl att det finns många andra dass och sopbodar som är öppna för det rörliga friluftslivet.
– I dagarna har vi även ställt ut ett sugtömningsdass på Björnö som ett första steg i den omdaning av dass och sopor som vi kommer att genomföra stegvis under kommande år med start från i höst, fortsätter hon.
En källa med god insyn i stiftelsens arbete menar att servicenivån sänkts i stiftelsens områden efter omorganisationen av fältverksamheten, även om det inte skett i den grad som befarades av kritikerna.
Urban Söderberg, tidigare tillsynsman på Jungfruskär, säger att stiftelsen ”haft tur med vädret”:
– Det har varit färre båtar än vanligt ute på grund av det dåliga vädret.
Det var den första september förra året som Skärgårdsstiftelsen skrotade hela sin dåvarande fältorganisation med lokala tillsynsmän och naturvårdare. I dag utgår elva driftstekniker från baser på fastlandet för att utföra arbetsuppgifterna på öarna i skärgården.
Samtidigt vill Skärgårdsstiftelsen satsa på nya sophämtnings- och latrinstationer, där tömningen ska skötas med kran och slamsug och där större behållare innebär färre tömningar. De är dock ännu inte på plats.
Ulrika Palmblad–Wennergren:
– Vi väntar fortfarande på tillstånd för flera av dem.
Under tiden måste Skärgårdsstiftelsen försöka lösa renhållningen med färre anställda på fältet.
– Driftspersonalen har fått jobba för motsvarande 32 personer i sommar för att klara sopor och latriner. Jag tror de är rätt trötta. De hamnade i en svår situation, säger personen med insyn i Skärgårdsstiftelsens arbete.
