Bygget av ett nytt kostall på Ingmarsö är redo att dras igång, men grannar har överklagat bygget ännu en gång. För familjen Boersma, som vill driva mejeriverksamhet och hålla mjölkkor i det planerade stallet, känns frustrationen stor efter nära två års juridiska processer.
– En onödigt lång och tröttsam process, säger Janneke Boersma.
I september beslutade Mark och miljödomstolen att ge tillstånd till bygget av ett nytt kostall vid Norrgården på Ingmarsö. Bygget har flera gånger ifrågasatts av ägare till fyra grannfastigheter, och i början av oktober stod det klart att även den senaste domen nu överklagas.
I överklagandet lyfter man bland annat risken för olägenheter i form av lukt, allergener, flugor, buller, damning och risk för spridning av smitta till de närliggande fastigheterna, som ligger mellan 35 och 125 meter från det planerade stallet. Det handlar inte om en utveckling av befintlig djurhållning utan om en nyetablering, menar man, eftersom någon större verksamhet med djur inte bedrivits på platsen sedan på 40-talet, annat än ett fåtal betesdjur. Fastighetsägarna “tvingas in i en situation de inte har valt”, skriver man.
För familjen Boersma som driver lantbruket vid Norrgården kommer beskedet om överklagandet inte oväntat, men som en stor besvikelse.
– Vi vågade inte riktigt hoppas, men hade ändå något sorts hopp om att de skulle ha tyckt att det räcker nu och backat. Det är väldigt frustrerande att vi måste kämpa så hårt för att få till ett lantbruk, som jag tycker självklart ska finnas på en ö, säger Janneke Boersma.
Hon berättar att de vid flera tillfällen haft kontakt med grannarna och förklarat varför alternativa föreslagna platser inte fungerar att lägga ett kostall på.
– Det har dels med marken att göra men också med läget, att slippa behöva transportera runt mjölken på ön. När man ska göra ost vill man inte behöva pumpa mjölken, den ska finnas så nära mejeriet som möjligt. Vi vill använda den befintliga ladugården som gårdsbutik och mejeri, och det är enkelt att bygga till ett stall på det som redan är en jordbruksfastighet. Visst kan det finnas flugor, och man kan känna doften av kossor. Men det är ju en del i att bo på landet.
För familjen, som flyttade ut till Ingmarsö i början av 2022, har den långa processen haft stor påverkan på vardagslivet.
– Det här är otroligt tufft för oss. Min man Freerk behöver jobba på vår andra gård i Månkarbo, så han har varit borta under stort sett hela sommaren. Vi är en barnfamilj och vana vid att jobba hårt, men att ha skilda vardagar är tufft. Hade inte vi och barnen trivts så bra på Ingmarsö hade valet varit enkelt, då hade vi lämnat. Men vi får kraft från stödet från alla på ön som vill ha ett jordbruk.
Janneke Boersma vänder sig mot att samtliga av de överklagande grannarna är fritidsboende på Ingmarsö.
– Det är helt otroligt att några sommargäster, som är här tre veckor om året, kan ha en sådan makt att påverka. Visst har vi demokrati i Sverige, men det kostar ju också samhället mycket när det överklagas gång på gång. Var går gränsen? undrar hon.
Hon vill samtidigt understryka att det inte handlar om en kamp mellan fast- och sommarboende.
– Norrgårdsstiftelsen som driver frågan består ju till hälften av sommarboende, det får man inte glömma. De ordnade ett möte med drygt 21 hantverkare på ön som lovat ställa upp med frivillig arbetskraft för bygget. Det är jättefint, då känner man verkligen gemenskapen på ön.
Nu ska Mark- och miljööverdomstolen avgöra om prövningstillstånd ska ges. Om det nekas så står man startklar för att börja bygget, som finansieras av Österåkers kommun samt bidrag från privatpersoner och näringsidkare på ön.
Skärgården har sökt grannarna som inte vill kommentera frågan just nu, men ska återkomma.
