
Norrtälje kommun håller just nu på att ta fram en ny bryggplan. Syftet är bland annat att få en översikt över de viktigaste bryggorna, en uppfattning om upprustningsbehov och andra behov såsom parkeringar och laddmöjligheter. Men nattförtöjning tar planen inte ställning till.
– Det är rederiets förhandlingar med bryggägare som avgör detta, säger Ida-Maria Olofsson, näringslivssamordnare.
I Norrtälje kommun finns ungefär 100 privatägda bryggor som används till transporter av boende, deltidsboende, turister, gods, fordon och material. De flesta ägs av vägsamfälligheter, byalag eller andra typer av föreningar. Alla dessa bryggor omnämns i bryggplanen som har fem prioriteringsklasser. Bryggor i klass 1-3 ska kommunen stötta i första hand. Renoveringar är ofta kostsamma och det finns därför ett stöd att söka hos kommunen som kallas bryggrelaterade åtgärder. Ett exempel är Håknäs brygga på Vätö som ska renoveras och samfälligheten Håknäs ångbåtsbrygga har sökt bidrag för detta hos både kommunen och regionen.
Den nuvarande bryggplanen antogs 2007 och den nya blir en utökning och uppdatering då en del bryggor inte längre är aktuella. Syftet med den uppdaterade bryggplanen är bland annat att vara en kunskapsbank kring bryggor avseende historik och upprättade avtal, statistikbank angående resande, boende och deltidsboende, att identifiera bryggor som är lämpliga för tyngre godshantering och framtida utmaningar för bryggägarna, till exempel parkeringar och laddning av elbilar- och båtar.
Planen ska också vara fakta- och kunskapshöjande, särskilt om skärgården och dess öar.
– Vi kommer fortsätta göra linjeanalyser för att på sikt få mer kollektivtrafik till sjöss. Hållbarhetsaspekter är också viktigare nu, säger Ida-Maria Olofsson.
I arbetet har en enkät skickats till bryggägarna med frågor om aktuella kontaktuppgifter, aktualitet och skick, upprustningsbehov och för att höra om tankar kring elladdning.
– Med syfte att ha så aktuell brygg- och kontaktinformation som möjligt bör kontinuerliga liknande utskick eller kontaktförsök göras regelbundet. Vi bör inte vänta 15 år, säger Ida-Maria Olofsson.
Den nya bryggplanen ska beredas med en referensgrupp som skärgårdsrådet utsett och vara helt klar i höst.