123-åringen som sedan 1968 legat stilla i sin hemmahamn Norrtälje ska få sitt skrov renoverat vilket som ska ge damen möjlighet att åldras till långt över de 200.
– Nu är det dags att göra det stora taget under ytan, säger Knutte Alm, ordförande i Stiftelsen S/S Norrtelje.
Knutte Alm ursäktar den något kala inredningen på övre däck på S/S Norrtelje där vi slår oss ner i sofforna. På däcken under oss bankar och slamrar det i skrovsidorna.
– Vårt jobb är att tömma på allt lösöre och fasta inventarier under huvuddäck. Hon är inte vacker där nere.
Renoveringen fartyget står inför innebär byte av de delar av skrovet som är i dåligt skick. Exakt hur stor del av skrovet som kommer bytas vet man inte, men det är mer än 50 procent.
– Det är ganska omfattande. Med tiden har mycket plåt rostat. Hon har mycket originalplåt kvar.
För att varvspersonalen ska kunna utföra arbetet behöver hon tömmas på lösöre och allt brandfarligt material måste bort från ytorna där det ska svetsas. Stiftelsen har lagt många ideella timmar på rivningsarbetet under hösten och även lejt in arbete.
– Vi är åtta personer i stiftelsen, varav två sakkunniga kan man säga.
Den 28 november är det dags. Då ska S/S Norrtelje bogseras de 60 sjömilen från Norrtälje hamn till varvet på Beckholmen i Stockholm. Den forna ångbåten har inte haft maskinen igång sedan 1963.
– Det var på gränsen att hon skulle huggas upp 63-64. Hon var bland de sista båtarna som räddades då. Det var inte modernt att åka ångfartyg.
1963, det är samma år som teveserien Saltkråkan spelades in. Att systrarna till den klassiska ångbåten i serien skrotades redan då är svårt att föreställa sig. Idag går bara ett fartyg för koleldad ångmaskin i skärgården – Blidösund – och ett i Mälaren – Mariefred.
I 55 år har S/S Norrtelje alltså legat här, längst in i Norrtäljeviken, som ett landmärke från sjön och symbol för staden som haft en viktig position som hamnstad. Där färjorna till Finland och Åland en gång gick byggs nu de sista kvarteren i den helt nya stadsdelen. Den öppningsbara bron som löper mellan Societetsparken på södra sidan och den nya stadsdelen på norra sidan är särskilt byggd för att fartyget ska kunna ta sig ut från hamnen.
– De frågade oss hur stor hon är för de vågade inte bygga in henne. Vi får ut henne precis. Nu är det högvatten och ju högre desto bättre är det för oss.
S/S Norrtelje har själv tjänat som Ålandsbåt och gick en trad till Mariehamn. Under andra världskriget hade hon en kort karriär som hjälpkanonbåt för marinen, genom beredskapsförfattningslagen 1939. Hon blev mobiliseringsplacerad som divisionschefsfartyg i Stockholmseskaderns 17:e vedettbåtsdivision men avmönstrades redan 1940 då hon var ”olämplig för försvarsändamål”.
Efter hemkomsten har hon genom åren varit restaurangbåt under flera olika regier. Nu är serveringen tillfälligt stängd inför renoveringen och på bordet i salen där vi sitter är det inte dukat, istället står här en brun papplåda. Knutte Alm lättar på locket och visar innehållet – ett hundratal teckningar av S/S Norrtelje, målade av barn på 60-talet.
– Nu när båten töms och människor kommer och ser de här sakerna blir de eld och lågor. Om det blir något blir det nog en utställning. De som ritat är 70 år idag.
Teckningarna blir en del i den nya räddningskampanjen Länge leve Norrtelje. Precis som på 60-talet är det stiftelsen som arbetar idogt och ideellt med att rädda fartyget. På frågan hur mycket tid som läggs är svaret ”fruktansvärt mycket”.
– Inför hamnprojektet var det väldigt mycket tid och det är det nu också. Jag träffar dig och andra journalister, diskuterar broöppning, beställer containrar. Det är som att ha bott i en villa i 30 år, en del går i soporna, en del sparar vi. Vi sparar säkert onödigt mycket men det är för att vara säkra på att vi sedan kan montera den fasta inredningen. Eftersom hon är k-märkt vill vi inte göra vad som helst.
Plåtdelar som byts ut kommer stiftelsen tillverka saker av och sälja. T-shirts och dekaler tas fram för att hjälpa till att marknadsföra och den gamla masten är uppkapad i skivor som blir till plaketter och andra ”souvenirer”.
Det finns ingen exakt prislapp på renoveringen men max tolv miljoner är det budgeterat för och Vänföreningen S/S Norrtelje samlar in pengar. Norrtälje kommun går in med fyra miljoner år 2024, Roslagens Sparbank har givit ett lån för att kunna finansiera arbetet under vintern innan bidraget kommer.
– Vi har en god uppfattning om vad varvskostnaden kommer att landa på. Vi bearbetar företag och andra stiftelser. Sedan kommer sponsorer in med större belopp och Roslagens Sparbanks stiftelser kommer med ett generöst bidrag. Privatpersoner har i dagsläget spontant bidragit med drygt 100 000 kronor och snart går vi igång med olika sponsringspaket för privatpersoner. Företagarna i kommunen kommer att uppvaktas med olika alternativ för att göra sin insats om man har möjlighet.
Den stundande renoveringen är egentligen inga nyheter. 2014 gjordes ett ultraljud av skrovet och ett nytt kommer att göras på plats i dockan på Beckholmen. Att det dröjt tills nu beskriver Knutte Alm som en mix av en pengafråga och beslutsvånda.
Vad händer om detta inte görs nu?
– Hon måste vara i tillräckligt gott skick för att bogseras. Om fem år går det nog inte.
Vi har också Transportstyrelsen på oss, och försäkringsbolaget. Hon är besiktad och godkänd för bogsering, med förbehåll att ta bort elkabeln från land och täta det hålet där elen går in. Det kan ju tyckas självklart. Hon kan ju inte åka för egen maskin. Maskinen fungerar men inte ångpannan.
Har det funnits tankar på att använda en annan maskin eller bränsle?
– Det är nog svårt att hålla i drift. Hon har stått stilla sen -63, då gällde andra föreskrifter.
Vi tar trapporna till huvuddäck. Här är de vackra sofforna redan bortslitna. All brännbar inredning från skrovet och minst 80 centimeter in måste rivas. Det mesta av plåtarbetet kommer ske utifrån men varvet måste även komma åt från insidan när de ska svetsa.
– Det är ur brandsäkerhetssynpunkt, så det inte händer någon fruktansvärd olycka. Det låter kanske enkelt, arbetet, men en båt har inga räta vinklar. När hon kommer tillbaka i februari, mars har vi ett värre arbete att montera tillbaka allt, skrattar Knutte Alm.
Fakta/S/S Norrtelje – några årtal genom tiden
1899 beställde Norrtelje Nya Ångfartygs AB två nya fartyg: S/S Norrtelje och Express. Prislapp per styck var 225 000 kronor.
1900 levererades S/S Norrtelje.
1911 såldes hon till Waxholmsbolaget.
1937 övergick Norrtelje från daglig trafik Stockholm – Norrtälje till helgtrafik. Fem timmar och en kvart tog resan i början av 1900-talet.
1939-1940 var hon hjälpkanonbåt under kriget.
1951-1961 gick hon som Ålandsbåt Stockholm – Furusund – Mariehamn.
1961 skrotades det identiska systerfartyget Express.
1962 lades även Norrtelje upp för att skrotas. Skrotpris 50 000 kronor.
1965 köpte Nyman & Schultz fartyget för 65 000 kronor och rustade henne för 912 000 kronor.
1967 gick Nyman & Schultz i konkurs och togs över av Handelsbanken som gav Norrtälje stad anbud att köpa henne för
225 000 kronor – men ekonomin tillät inte. Men ledamöterna startade själva en insamling och påbörjade en räddningsaktion.
1968 hade 100 000 kronor samlats in och prislappen förhandlades ner från 150 000 kronor. Stiftelsen S/S Norrtelje köpte fartyget men mer pengar behövde samlas in för att rusta och bogsera henne till hemmahamn Norrtälje. Många ställde upp ideellt och 27 juli blev en stor dag då hon tillslut kom hem.
1987 bottenrenoverades hon på Finnboda varv.
1998 bildades den stödjande Vänföreningen S/S Norrtelje.
2004 k-märkte Statens Maritima Museer fartyget.
2023-2024 renoveras skrovet på Beckholmsvarvet i Stockholm.
