Rosättra båtvarv, som grundades redan 1886, fortsätter att leverera båtar och produktionen går för högtryck. I den stora monteringshallen råder full aktivitet för att ytterligare elva nya båtar ska kunna färdigställas och levereras i juni till förväntansfulla kunder.
– Beställer man en båt nu så går det inte att få den till sommaren. Årets båtar var slutsålda i augusti. De som kom på båtmässan i höstas kunde vi inte bygga någon båt till. Så här bra framförhållning har vi inte haft på sex år. Vi har sålt halva produktionen för 2018, säger verkställande direktören Markus Gustafsson.
Rosättra varv startades redan 1886 och är ett av Sveriges äldsta fortfarande i drift. Grundaren hette Erik Jansson, som vid den tiden just förlorat sitt jobb som båtbyggare på Bogesunds skeppsvarv och letade nya sätt att klara brödfödan. Hemma på Rosättra började han i liten skala att bygga båtar. Verksamheten växte sakta men säkert och ryktet om varvet spreds. 1918 kom till exempel dåvarande riksdagsledamoten Per-Albin Hansson till Rosättra för att inviga en ny båthall, byggd på samma plats som den tidigare hallen.
På varvet byggdes alla typer av båtar. Kända konstruktörer man samarbetade med var bland annat Jac M. Iversen, C-G Pettersson och Knud H. Reimers. När Eriks son Bertil 1948 sålde varvsverksamheten till snickaren Fritjof Gustafsson, var det slutet på sex decennier med familjen Jansson och starten för familjen Gustafsson. På 50-talet blev varvet berömt för sina Laurinkostrar, stabila segelbåtar i trä.
– Farfar som köpte det här, var ingen segelbåtsmänniska, jag vet inte varför det blev så att alla hans söner började segla. Det var en annan miljö då. Det fanns en spänning i att bygga sin egen båt och kunna vara med och vinna race, säger barnbarnet Markus Gustafsson som tillsammans med bröderna Daniel och Kristoffer driver varvet idag.
Nya vindar blåste i seglen, plasten drog ett segertåg genom varvsindustrin. 1974 levererade Rosättra sin sista träbåt. Plast och segel var de nya ledorden.
– När träbåtarna fanns kunde man inte göra skroven på så många sätt. När plasten kom blev det en väldig inflation i båtmodeller. Man kunde bygga dem precis som man ville, det var häftigt, säger Markus Gustafsson.
Fritjof Gustafsson söner Jan, Ola och Mats var alla stora seglingsfantaster och 
tankar om att bygga en egen segelbåt väcktes. 1974 sjösattes varvets första egna båt, en knappt nio meter lång och tre meter bred segelbåt som döptes till Linjett 30. Den visade sig sjöduglig, och vann den första kappseglingen hon ställde upp i. Båtarna var byggda för att ha goda seglingsegenskaper anpassade efter skärgården. Omkring 800 Linjetter har byggts på varvet under åren. Idag heter modellerna 34, 37 och 43. Dagens segelbåtskunder är en ganska kräsen, men kapitalstark grupp.
– Vi har DNA från skärgårdskryssarna. Vi vill att båtarna ska vara smala i vattenlinjen, roliga att kryssa med och vara trygga. Varje båt är anpassad efter kunden, mycket av det handlar om utrustning. Förr i tiden när vi byggde Laurinkostrar tyckte man att båten var klar när skrov och däck var på plats. Nu när vi får skrov och däck från plastfabriken säger jag att: nu börjar vi bygga båten.
Linjettbåtarna har funnits med i över 40 år och efterfrågan är fortsatt stark trots finanskriser och konkurrens från billigare massproducerade båtar från Europa.
– Vi hade väldigt jobbigt i mitten på 90-talet, när lågkonjunkturen kom och när räntan gick upp. Men eftersom vi säljer 90 procent till svenska konsumenter har vi klarat oss förhållandevis bra nu. Stockholmsområdet har varit väldigt starkt, säger Markus Gustafsson.
På varvet hoppas man nu mycket på den senaste modellen, Linjett 43. Det är den största båt man tillverkat och som utrustats med en delvis uppfällbar köl.
– Kölen kan hissas upp i bordet i salongen, vi byggde hela båtens layout efter kölens placering.
Lösningen ger båten väldigt goda seglingsegenskaper samtidigt som den är anpassad till skärgårdsförhållanden.
– De som köpt den tycker det är häftigt att kunna segla i Östersjön och komma in där andra moderna 30-fotare inte kommer in. Vi har inte prioriterat så djup köl tidigare. Det har inte passat skärgården, men den ger bättre seglingsegenskaper.
Med uppfälld köl har båten ett djupgående på 1,85 meter, nedfällt är det 2,35 meter. Ett orosmoment var hur man skulle bygga kölen så att den skulle klara grundstötningar.
– Vi ville kunna gå på grund ordentligt. Kölen är byggd så att den fjädrar 70 centimeter. Vi testade 50 gånger att i åtta knops fart gå på grund, inget hände med båten.
På Rosättra vinterförvaras ungefär 200 Linjetter. Varvet erbjuder alla ägare, oavsett årsmodell, service och förvaring av båtarna.
– Vi säger aldrig nej till en Linjett. Fler och fler tycker att det är skönt att ha någon att ringa till med frågor och att när som helst kunna lämna båten i trygg förvaring, säger Markus Gustafsson.
