Ljusterö hembygdsförening har förbjudits av länsstyrelsen att sälja Västergården, sedan Södra Ljusterö kultur- och hembygdsförening anmält försäljningen.
Västergården är testamenterad till Ljusterö hembygdsförening av syskonen Arne och Birgitta Andersson.
– Hon och brodern var övertygade om att hembygdsföreningen skulle förvalta det. Hela Västergården är som ett museum i sig. Hon var väldigt mån om att inte skänka bort eller skingra något, säger Thommy Fjällberg, ordförande i Södra Ljusterö kultur- och hembygdsförening.
Birgitta gick bort 2007 och 2008 öppnades testamentet. Varken hon eller brodern hade några bröstarvingar och merparten av kvarlåtenskapen med flera stora gårdar utöver Västergården, obebyggda tomter, och en bil bland annat tillföll hembygdsföreningen. Syskonparet var en av de största hemmansägarna på ön och arvet beräknas ha varit värt 25-30 miljoner. En av gårdarna såldes tidigt då hembygdsföreningen inte kunde fortsätta driva lantbruk. Mellan 2012 och 2016 hade Stockholms läns hembygdsförbund förvaltarskapet över syskonens arv i form av en stiftelse, och enligt Thommy Fjällman fick hembygdsföreningen kämpa och övertyga länsstyrelsen om att få tillbaka förvaltarskapet. Han tillhörde tidigare en arbetsgrupp inom hembygdsföreningen, som senare startade Södra Ljusterö kultur- och hembygdsförening.
– Vi är en avknoppning med missnöjda medlemmar, säger han.
Han menar att hembygdsföreningen genast började skingra arvet, vilket inte var syskonens önskan, och nämner också att hembygdsföreningen ansökt om rivningslov för en gammal lada på Västergården, men Stockholms Länsmuseum har bedömt den som värd att bevara. Konflikten kring hur testamentet efter syskonen Arne och Birgitta Andersson ska tolkas har pågått i många år. Redovisningskonsulten Stig Enlund som bistod i upprättandet av båda syskonens testamenten skrev 2012:
”Birgitta Anderson såg hembygdsföreningens verksamhet eller som hon sa Muséet som en institution som ingav henne förtroende och såg till att bevara hembygden. Hembygden var viktig för henne. Hon ville definitivt inte att hennes ägor skulle försäljas och än mindre att de skulle bebyggas med nya bostadshus.”
– Jag har utgått ifrån att när man började använda stiftelsens pengar hade man ett samförstånd med länsstyrelsen men sedan när jag fick höra att man ska sälja Västergården tänkte jag att det inte kan stämma. De har ju förbundit sig till att Västergården ska ingå i själva museet, med de andra byggnaderna i Mellansjö och Västergården. Det klart att det är svårt att få folk att hjälpa till men det finns folk som varit beredda att göra det. Men det verkar som att de inte vill ha hjälpen. Man har sagt en gång att man är beredd att förvalta arvet, då får man göra det man kan, säger Thommy Fjällberg.
Men ordföranden i Ljusterö hembygdsförening, Lena Påhlman, menar att de fick arvet utan några förbehåll.
– Det skulle gå till ”museet” som det står i arvet. Det var museet i Mellansjö. Vi har all verksamhet förlagd dit med museibyggnader och med hjälp av arvet kunde vi bygga ett arkiv. Vi har haft medlemsmöten om hur vi skulle göra och undersökt möjligheten att ha all verksamhet på Västergården men det var inte realistiskt och vi mäktar inte med att ha verksamheten på två ställen. Vi arbetar helt ideellt och så många frivilliga har vi inte. Dessutom kostar underhållet på gården mycket. Vi har en ny skogsplan och måste plantera ny skog och gamla byggnader som inte är underhållna. Våra medlemmar tycker att verksamheten ska finnas i Mellansjö. Då var tanken att sälja Västergården för att säkra den förmögenheten så att det går att driva hela hembygdsföreningen vidare med hjälp av avkastningen, säger Lena Påhlman.
Pengarna från de tidigare försäljningarna och kontanterna i arvet täcker inte underhållskostnaderna?
– På sikt gör det inte det. Vi vill säkra att Mellansjö kan leva vidare. Det är inte meningen att vi ska göra av med arvet eller sko oss på något sätt. Men Västergården drar bara en massa pengar.
Hon kan inte förstå förbudet som länsstyrelsen tilldelat dem och menar att allt bottnar i att man försökt tyda vad det står i testamentet.
– Det har skett på lite märkliga sätt, hur man tyder det.
Hur tyder ni det?
– Att det ska gå till museet som det står, och vi tolkar det som museet och dess verksamhet.
Ni tycker inte det är tydligt att syskonen inte vill sälja?
– Nej det står ingenstans.
Ljusterö hembygdsförening har överklagat länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten och tillsvidare stoppat försäljningen.
