Att vara skärgårdsföretagare kan vara synnerligen ensamt, trots att många brottas med samma utmaningar. I en träff för nordiska ö-företagare på Artipelag i förra veckan diskuterades allt från cirkulärekonomi till gastronomi, och många fick chansen att knyta nya kontakter.
Det är andra gången skärgårdsföretagare från Åland, Finland och Sverige träffas inom ramen för Archipelago Business Development, ett Central Baltic Interregprojekt som vill skapa nya affärsmodeller och främja kunskapsutbyte mellan företagare. I höstas hölls träffen i Mariehamn, och nu har turen kommit till Sverige. På Artipelag på Värmdö har cirka 80 företagare, kommunanställda, studenter och facilitatorer samlats för att inspireras, nätverka och lära av varandra tvärs öar, branscher och länder.
Programmet för de två dagarna är späckat. Föreläsningar, grupparbeten och studiebesök står på schemat. Och däremellan mingel, mingel, mingel. Såväl uppstyrt som spontant.
En röd tråd som snart utkristalliserar sig ibland föredragen och samtalen handlar om att man som ö-företagare måste gräva där man står och bygga entreprenörskapet utifrån de resurser som finns tillgängliga.
– Man kan inte skohorna in något, säger Thomas Hjelm, som berättar om hur Utö utvecklats till en turistdestination. Idag har öns besöksnäring en tydlig motionsnisch i och med Utö Swimrun/Ö till Ö, vilket har gett den där efterlängtade förlängningen av säsongen där besökarna kommer till ön även under våren och hösten för att träna.
Temat återkommer i Robin Teiglands föredrag. Hon är professor i företagsekonomi vid Chalmers och Handelshögskolan, och pratar om de nya, cirkulära ekonomierna och möjligheterna som digitaliseringen för med sig. Hon berättar om den portugisiska kuststaden Peniche, där en entrepreniöriell pånyttfödelse skedde i takt med att byns sardinfiskare fick allt svårare med fångsterna och behövde tänka nytt. Man fick helt enkelt inventera vad som fanns, och knyta an till tidsandan. Lokaler blev till co-working spaces för så kallade “digitala nomader“, människor som jobbar var som helst i världen utan behov av fasta arbetsplatser. En teknikhubb, Ocean Tech Hub, har nu dragit igång ett arbete med att kartlägga, samla in och återvinna marint avfall med hjälp av en rad nytänkande tekniker. 
Det knyter an till en annan huvudfråga som kretsar kring hållbarhet.
– Visst vill vi ha besökare, men till vilket avtryck? frågar Karin Almlöf, ordförande i Skärgårdsföretagarna, under sitt föredrag om utmaningar i besöksnäringen. Är alla aktiviteter verkligen bra, undrar hon och exemplifierar med turer i ytterskärgården under tidig vår som stör fågellivet, och catch-and-release-fiske. Kanske, föreslår hon, ska man satsa på färre besökare som kan betala mer, vilket leder till en intressant diskussion om demokratiperspektivet. Ska alla verkligen få komma till skärgården?
Samtidigt konstaterar Karin Almlöf att den ökande klimatångesten i samhället idag kan leda till större potential för att folk semestrar på hemmaplan snarare än ger sig iväg på utlandsresor, vilket skulle kunna gynna skärgården som besöksmål.
När det kommer till utmaningar för skärgårdsföretagare inom besöksnäringen nämner de flesta obalansen i säsongen – att sommarens topp är hög medan det är så gott som tomt på gäster under vintern.
– Det är knäckfrågan, att förlänga säsongen, säger Lotten Ivanoff som driver Svartsö vandrarhem.
– Både för att skapa arbetstillfällen och kunna försörja sig bra året runt och känna trygghet i det. Men det kämpade mina föräldrar också med för trettio år sen så det är en omfattande skärgårdsfråga, inte just bara för Svartsö idag utan allmänt.
Hon tror att en gemensam marknadsföringsplattform för hela skärgården skulle underlätta för gästerna att hitta ut.
– Så som man gjort med Sälen, till exempel. Besökarna kanske inte vet exakt vilken backe man vill till, men man har gjort det lätt för dem att hitta samlad information.
Eftermiddagen ägnas sedan åt gruppdiskussioner kring ämnen som nya boendelösningar, marknadsföringsmodeller och hållbara tjänstekoncept. En grupp fokuserar på hur man kan skapa goda förutsättningar för start-up verksamheter i skärgården.
– Det handlar om att skapa en viss anda, en välkomnande atmosfär. Vill man som fastlandsbo starta företag i skärgården kanske man inte har bestämt exakt vilken ö än. Då gäller det att putsa sina fjädrar och attrahera dem till att våga här! Man behöver vara en magnet för företagare och tänka att man drar och lyfter varandra, att här jobbar vi tillsammans, säger Karin Almlöf.
Thomas Hjelm är inne på samma sak.
– Man måste inse att om man gynnar den ena så gynnas även den andra. Den stora motorn på en ö, i vårt fall Utö värdshus, måste funka. Då funkar allt annat. Det gäller att satsa på rätt häst.
När dagen är slut är Karin Almlöf nöjd.
– Det är jättefint ordnat. De här möjligheterna till nätverk och tillgången till de här människorna så koncentrerat; vart man än vänder sig så är det någon som är jätteintressant och har spännande erfarenheter. Det är hög nivå.
Anna Kälvebrand som driver Ostmakeriet på Rindö tycker också att nätverket som erbjuds här är värdefullt.
– Jag har ett ganska nytt företag och varit så inne i det att jag inte sett mig om så mycket utanför. Man är ganska ensam, man har ju inte direkt några jobbarkompisar. Här får man byta erfarenheter och lära av varandra. Samverkan ger så mycket.
