Jaktturism ökar i Sverige. Den kan både bidra till viltvård och lokal utveckling men också väcka kraftigt motstånd. I en ny rapport analyseras olika aspekter på jaktturism.
Jaktturism ses ibland som viktig för en hållbar landsbygdsutveckling. Den kan skapa arbetstillfällen och göra att traditioner och miljöer bevaras. Men det är en verksamhet som ständigt kräver etiska överväganden till viltet, andra företagare och markägare. Det framgår i en ny rapport från Naturvårdsverket, där personer som bedriver jaktturism beskriver sin verksamhet och vilka ställningstaganden man gör. Syftet med studien har varit att öka förståelsen för jaktturism, men också att undersöka hur jakten kan påverka en socialt hållbar utveckling. Studien visar bland annat att det rent generellt är svårt att beskriva den ekonomiska nytta jakten har på lokalsamhället. I vissa områden finns också ett motstånd mot att en allmän resurs som vilt används marknadsmässigt. Det kan vara en utmaning för företagen att hålla goda relationer med både kunder och andra. Jaktturism beskrivs inte som vilken företagsamhet som helst, utan som en verksamhet där ekonomisk vinst balanseras mot relationen till naturen, viltet och andra människor, värden som ibland krockar.
Resultatet visar att det finns markerade skillnader mellan de olika jaktföretagen. En del företag anser att jakten ska bedrivas småskaligt, utan stora vinstuttag, medan andra ser mer affärsmässigt på sin verksamhet. En del betonar helhetsupplevelsen med jakten, men det finns också företag vars kunder enbart är inriktade på att fälla djur. Jaktturism är något som ökar i Sverige.
– I dag bor ganska många jägare i städerna, och de har därmed varken tillgång till jakt eller lokala nätverk. Det betyder att den inhemska marknaden för kommersiell jakt har vuxit de senaste åren, säger Carina Sjöholm, forskare vid Lunds universitet och en av författarna till rapporten.
