Ny teknik i takt med den gröna omställningen och en säkerhetspolitiskt osäker omvärld. I en föränderlig sjöfartsbransch vill Stockholms reparationsvarv på Beckholmen satsa framåt och ta en tydlig position.
– Expansion är det enda tänkbara, säger Felix Werbowsky, försäljningschef på SRVAB.
Beckholmen är en plats med anor. Ända sedan 1600-talet har den lilla ön intill Djurgården utgjort hjärtat av Stockholms maritima verksamhet med sin beck- och tjärframställning, och sedermera modern varvsverksamhet som växt fram sedan mitten av 1800-talet.
Större delen av ön huserar idag det kommersiella varvet Stockholms reparationsvarv, SRVAB. Hit kommer allt ifrån toppmoderna hybriddriftfartyg och Östersjögående lastfartyg till Waxholmsbåtar, örlogsfartyg, gula vägfärjor och över hundra år gamla muséeisbrytare för att repareras och underhållas.
Just denna februaridag ligger en grå koloss, Försvarsmaktens understödsfartyg HMS Trossö, inne på översyn i den större av de två torrdockorna – den 180 meter långa, 25 meter breda Gustav V-dockan. I den lite mindre Östra dockan befinner sig det 123-åriga ångfartyget s/s Norrtelje för ett ansenligt kostymskifte. Över 30 ton plåt ska bytas ut under fartygets vattenlinje.
– Det är ett av de mest omfattande plåtbyten vi haft i varvets historia, berättar Felix Werbowsky under vår rundvandring på varvsområdet.
Verksamheten bedrivs dels på plats på Beckholmen, men SRVAB har även en mobil service där man åker ut till kunden och hjälper till med både planerat underhåll och akuta åtgärder som inte kräver dockning. En relativt nystartad verksamhet med skeppshandel har också tillkommit, för att komplettera varvets roll som “one-stop-shop.”
Spännvidden på uppdrag är stor. Det kan handla om allt ifrån löpande smörjning och underhåll till att bygga om hytter, stävar eller motorer.
– I somras fick vi till och med i uppdrag att sanera getingbon på ett av Försvarets fartyg, skrattar Felix Werbowsky.
– Det är svårt att beskriva den typiska genomsnittskunden, det finns ingen sådan. Det är högt och lågt.
Eftersom arbetet inte alltid är lätt att planera på förhand krävs en god logistik och anpassningsförmåga. I och med att varvet blev ISO-certifierat har man börjat jobba allt mer mot statliga kunder, som Trafikverket, Försvarsmakten och Kustbevakningen.
– Ramavtalet med Försvarsmakten är bra för oss, där vet vi ungefär hur mycket tid och resurser som ska avsättas. Vi har kanske tio fasta dockningar om året som vi vet om i god tid. Men för resten behöver vi analysera marknaden och göra en bedömning på vad som kan komma in, och i rena bokningar jobbar vi på ganska kort horisont om kanske några månader och ibland veckor. Det kan bli utmanande.
Förhoppningen är att kunna spela en tydlig roll på den nya säkerhetspolitiska arenan nu när Sverige rustar upp, försvarsanslagen ökar och en Natoanslutning blivit verklighet.
– Sverige är ju lite eftersatt som varvsland. Det finns bara tre varv i landet som kan ta större fartyg, varav vi är ett. Något som det pratas återkommande om är att Försvarsmakten ska kunna ta rådighet över fartyg. Men det är väldigt enkelspårigt, för ska man göra det måste man också se till att underhålla och reparera de fartygen. Utan att ha tänkt hela den linjen ut finns ingen färdig lösning eller nämnvärd beredskap. Samma sak gäller om vi ska ha Natoövningar i Stockholms skärgård framöver. Då är det bara en tidsfråga innan ett övningsfartyg går på en kobbe och behöver haveridockas, säger Felix Werbowsky.
– Vi vill ju hjälpa till och ha en tydlig roll i det här, men behöver direktiv från högre instanser. Vad som händer i vår direkta närhet, liksom i omvärlden, kommer ha en stor påverkan för verksamheten vi kommer bedriva.
En annan framtidsspaning handlar om den gröna omställningen – att allt fler rederier vill elektrifiera och ställa om till hållbar drift.
– Vi märker absolut en sådan trend, det är en ny och spännande marknad!
Men i Stockholm ligger man lite efter vad gäller elektrifieringen av sjöfarten, menar Felix Werbowsky.
– I Göteborgsregionen har man kommit längre. Det kan ha flera förklaringar, bland annat att driftsprofilerna för den lokala skärgårdstrafiken på västkusten ser annorlunda ut, och att delar av infrastrukturen redan är på plats.
För att möta framtiden vill Stockholms reparationsvarv expandera.
– Det är den enda tänkbara vägen framåt.
En del i det handlar om den fysiska varvsanläggningen. En detaljplan för Beckholmen är under framtagande och ska enligt plan klubbas i slutet av året. Felix Werbowsky visar upp en visionsskiss över området. Bland annat vill man ha mer kajyta, nya och bättre rustade verkstadslokaler, en shiplift samt en bredare och större docka för att kunna hantera framtidens svällande fartyg.
– Vi hoppas att detaljplanen vinner laga kraft, det skulle avsevärt hjälpa oss att få ett bra, miljövänligt och effektivt varv. Men det är också en infrastrukturell satsning för framtiden, inte bara för SRVAB utan något som stärker oss som varvsstad.
Detaljplanen har dock fått en del kritik, bland annat från närboende och sakägare som anser att planförslaget har för stor påverkan på kulturmiljövärden. Länsstyrelsen har också pekat på risken att föroreningar i sedimenten på sjöbotten kommer att få spridning i och med utbyggnaden.
– Som med alla processer så tar det lite tid och det är många intressen att ta hänsyn till. Men det som i alla fall är tydligt är att det ska vara maritim verksamhet på Beckholmen, punkt. Det är jätteviktigt.
En annan del av framtidssatsningen handlar om kompetensen. Idag arbetar runt 70-75 personer här, beroende på vilka projekt som ligger inne. Att varvet ligger i centrala Stockholm är ofta en fördel, men kan också vara till nackdel när det gäller arbetskraften.
– Det är ju inga svetsare som bor på Strandvägen direkt, säger Felix Werbowsky med ett leende. Många av varvsarbetarna hyrs därför idag in från exempelvis Polen, men givet det osäkra omvärldsläget kan man inte förlita sig på det upplägget.
– Det är ju också kopplat till beredskapsfrågan. Blir det krig i deras närområde så försvinner de. Det är svårt att hitta den kompetensen i Sverige idag.
Elektrifieringen ställer också andra krav på vilka kunskaper som behövs. Nu är det elingenjörer snarare än motormekaniker som kommer att behövas.
– Dels är det helt ny teknik, men också nya arbetsmetoder och standarder att ta hänsyn till.
I början av året anställdes Henrik Cars, tidigare Gotlandsbolaget, som ny marknadsansvarig på SRVAB för att ringa in vilka rederier och kunder som man vill jobba mer med, även på den internationella marknaden. Just nu när kronkursen är svag är det lönsamt för till exempel finska och åländska redare att komma hit.
– Vi måste bli mer framåtlutade på den tekniska biten och erbjuda ännu större helhetsgrepp. Då kan vi vara riktigt konkurrenskraftiga. Att åka till Estland kan på kort sikt ge ett lägre pris, men vi är övertygade om att våra arbeten på lite längre sikt är en fördel för kunderna. Tack vare våra avtal med Försvarsmakten har vi en helt annan ordning och reda. Marinen som kravställare har lärt oss massvis, det gäller allt från projektdokumentation till vårt miljöansvar, säger Felix Werbowsky och fortsätter:
– Driver man ett varv i centrala Stockholm, då har man ögonen på sig. Och det är bra! Tar vi som större aktör ett stort ansvar kanske andra följer efter.
Fakta/STOCKHOLMS REPARATIONSVARV
• Grundades 1992 och består av tre resultatenheter: Varvsverksamheten, mobil fartygsservice och skeppshandel
• Reparerar mellan 50-100 fartyg per år
• Stora kunder är Försvarsmakten, Region Stockholm och Trafikverket
• Majoritetsägare sedan 2022 är Lazarus Industriförvaltning AB
