Gädda och abborre är populära hos både skarv och säl, det visar en ny studie som presenterades förra veckan.
Abborren stod i centrum under ett seminarium arrangerat av föreningen Sportfiskarna. Ulf Bergström, forskare från SLU Aqua, pratade om hur bestånden av abborre varierat, samt vilka hot och åtgärder som kan behövas för att stärka arten. Siffror från en ännu inte publicerad studie visade att skarvens predation på abborre är ungefär fyra gånger högre än den mängd fritidsfisket tar upp.
– Det här var en lite oväntat bild, framför allt ser vi att skarven äter mycket abborre, 
sade Ulf Bergström.
I studien har man undersökt spyor från skarv i ett område som sträcker sig från Kalmar över Ålands hav till Finland. Studien visar att fritidsfisket tar ungefär 800 ton abborre per år, medan skarven äter omkring 3 500 ton.
Även gråsäl gillar abborre. Studien visar att sälar äter ungefär lika mycket som fritidsfisket tar upp. När det gäller gädda så tar skarv, säl och fritidsfisket ungefär lika mycket med 700-800 ton vardera. Yrkesfisket påverkan på arterna är betydligt mindre.
Trots att vi alltså är många som uppskattar att äta abborre har arten klarat sig hyggligt.
– Från 90-talet och framåt har utvecklingen i medeltal i provfiskena varit relativt stabil. Abborre är den rovfiskart som klarar sig bäst, men utvecklingen varierar mellan skärgårdsområden. I ytterskärgårdar och längs öppna kuststräckor går det sämre, säger Ulf Bergström.
En viktig förklaring till att abborre har det svårare i ytterskärgårdarna handlar inte om skarv, utan om den kraftiga ökningen av spigg.
– Vi har insett efterhand att det är en viktig förändring som sker i Östersjön. Storspigg lever merparten av sitt liv i utsjön, men kommer in till grunda kustområden för att leka. Spiggen kan äta abborrlarver upp till 25 millimeter och i områden med mycket spigg försvinner abborren.
Moderatorn under seminariet, länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson på länsstyrelsen, ställde en rak fråga till Ulf Bergström.
– Ska jag lägga tid på att blanda mig i strandskyddsdispenser eller ska jag lägga tid på att ta fram underlag för aktiv förvaltning av skarv?
– Där det finns mest att göra idag för förvaltningen är att begränsa sälens och skarvens uttag av rovfisk, framför allt genom att mota bort säl och skarv från lekvikarna, ett svar från Ulf Bergström som drog ner applåder bland åhörarna.
Ulf Bergström betonar samtidigt att det krävs mer forskning för att avgöra i vilka situationer reglering av skarv och säl är en bra åtgärd.
– Nu börjar vi få en grov bild i och med de data jag visade idag, men vi behöver en bättre förståelse för att kunna avgöra behovet av förvaltning. Ett sätt att få fram sådan kunskap kan vara att i begränsade områden hålla borta de här predatorerna och samtidigt följa effekterna på fiskbestånden.
