Dansföreställningen hade sin urpremiär på Siaröfortet 2004. I år besöker koreografen Lotta Gahrton återigen fortets karga betongklädda klippor och kalla gångar för att än en gång sätta upp föreställningen som hämtar inspiration från mellankrigstidens Sverige.
– Det är svårt att föreställa sig att det har varit riktiga soldater här, säger 13-åriga Kalle iklädd prydlig uniform. Han är en av ett 15-tal ungdomar från Österåker och Stockholms stad som deltar i årets uppsättning av Mandom, mod och morske män på Siaröfortet vid Ljusterö.
– Fortet är en helt otrolig plats. Det är sådana starka kontraster mellan den vackra naturen och det obehagliga kring fortet och dess historia, säger Lotta Gahrton.
Tidningen besökte fortet i lördags då den fjärde och sista föreställningen spelades. Precis innan ridån gick upp började regnet att sakta strila ned över Kyrkogårdsön, där fortet ligger. Cirka 80 personer fanns i publiken och de flesta var väl förberedda i regnkläder och med paraplyer. Regnet gjorde snarare kvällen en tjänst än en otjänst. Budskapet om den mörka och vemodiga mellankrigstiden för soldaterna på fortet, förstärktes genom regnets dystra gästspel.
Efter den första akten som utspelade dig ovanpå fortet leddes publiken ner i bergets djupa och fuktiga gångar. Där förmedlades känslor som vrede och förtvivlan genom intensiv dans i fortets små och kalla hålor. Det är dock den här delen av föreställningen som ungdomarna tycker mest om.
– Det är roligast i fortet när vi får visa runt där nere, säger Tilda.
– Det är en sådan levande föreställning, det är roligt, säger Kalle.
Förutom Lotta Garthon själv och ungdomarna, medverkar även de professionella dansarna Tobias Hallgren och Mikael Strid.
Musiken är skriven och framförs av Swing Sling Brass och musiker från Blåsarsymfonikerna.
Dansen och musiken gestaltar livet på fortet som byggdes i början av 1900-talet. Då byggdes det för ett krig på sjön, men när försvarsanläggningen väl stod färdig kom hotet istället ovanifrån, från luften. ”Hur försvarar man sig i en värld som ständigt förändras? Vem försvarar vi oss egentligen emot?” är frågor som frågor som koreografen ställer sig.
Föreställningen och dess frågor den väcker är viktig i vår samtid menar Mathias Lindow (L) ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Österåkers kommun.
– Det här är en spännande satsning där ungdomar från Österåker och Järva, genom kultur, möts i en föreställning om en värld i förändring. Siaröfortet ger berättelsen en unik koppling bakåt i tiden till en tid när det var svårt att förutspå de stora förändringar i samhället som väntade. Idag blir det nödvändigt att stanna upp och reflektera över vad som händer och vart vi är på väg, säger han.
Fakta/SIARÖFORTET
- Siaröfortet byggdes under 1900-talets början. Enligt 1914 års försvarsbeslut skulle Vaxholms fästning förstärkas med en yttre befästningslinje bestående av fort och artilleribatterier. Siaröfortet placerades i den trängsta delen av Furusundsleden.
Sommaren 1926 bemannades fortet första gången.
- Redan 1920 började man diskutera en utflyttning av kustförsvaret till den yttre havsbandslinjen. Det genomfördes under 1930-talet och 1939 lades Siaröfortet ned i sin ursprungliga version. Kanonerna togs bort 1951, minstationen lades ned 1959 och 1960 togs övrig materiel bort från fortet. 2002 blev Siaröfortet byggnadsminne.
Källa: Statens fastighetsverk.
