Vaxholms skrala flyktingmottagande, trots ett guldkantat avtal med Migrationsverket, får nu konsekvenser. Länsstyrelsen har sagt upp avtalet på grund av att inte en enda flykting har tagits emot på flera år.
För ett par år sedan avslöjade Skärgården att Vaxholms stad under flera år kasserat in nära en halv miljon kronor årligen genom ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 25 flyktingar per år. Verkligheten såg dock annorlunda ut. Sedan 2007 har bara cirka 60 flyktingar tagits emot i kommunen, hälften av vad som var målet. Högsta siffran var 2008, då 23 personer togs emot. Målet sänktes år 2011 till 15 personer, men inte heller det målet nåddes. 2012 tog Vaxholm emot två personer, men då handlade det om personer som flyttade in av egen kraft. Däremot avvisades fem personer samma år. Sedan dess har inte en enda flykting tagits emot.
Nu har länsstyrelsen tröttnat och sagt upp avtalet med kommunen. Det innebär 220 000 mindre i kassan per år, eftersom summan sedan 2013 är sänkt.
– Vi har sagt upp avtalet för att kommunen inte har haft något flyktingmottagande. I stället försöker vi jobba med Vaxholm för att se om man kan få till en genomförandestrategi för mottagning av flyktingar, säger Birgitta Hart Carpenter, utvecklingsledare på länsstyrelsens enhet för flyktingmottagande.
Kommunen har en möjlighet att skriva ett nytt avtal för nästa år, men då krävs en strategi.
– Vaxholm har uttryckt att man inte ser någon möjlighet att kunna ta emot några flyktingar, säger Birgitta Hart Carpenter.
Även när det gäller mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ligger Vaxholm i absoluta botten i länet. Bara ett barn har tagits emot i år, vilket gör Vaxholm till den sämsta kommunen i Stockholm, enligt Migrationsverkets statistik.
Enligt socialchef Ann-Sofie Holmertz är bristen på bostäder i kommunen anledningen till det dåliga flyktingmottagandet. Ett faktum som gör det svårt för socialförvaltningen att lösa frågan:
– Det är ett jättebekymmer för oss. Vår nämnd har fört fram problemet till stadsbyggnadsförvaltningen. Det är heller inte bara denna målgrupp som har det här bekymret, vi hör även om många ungdomar som bor kvar hemma för att det inte finns några lägenheter, säger Ann-Sofie Holmertz.
Förvaltningen tittar nu på olika möjligheter att lösa frågan, exakt vad vill hon dock inte säga.
– Vi måste titta på var det fulla ansvaret ligger för att kunna göra en handlingsplan, en fråga som omfattar flera förvaltningar.
Enligt kommunstyrelsens ordförande Lars Lindgren (M) finns dock inga nya hyreslägenheter planerade:
– Vi har inga planer på att i kommunal regi bygga hyreslägenheter för att lösa den här situationen.
Men borde inte Vaxholm vara med och ta ert solidariska ansvar?
– Förutsättningarna mellan kommunerna är olika, Vaxholm har inte möjligheten att bygga lägenheter i den omfattning som skulle behövas. Vi lägger pengar på skolor och nytt äldreboende, det är våra kärnverksamheter. Man får lösa flyktingfrågan inom ramen för det lösningsbara. För en liten kommun som nästan inte har någon egen mark är det extremt besvärligt, det är ingen tvekan om det, säger Lars Lindgren.
