Skärgårdsstiftelsen förlorar en tredjedel av sitt bidrag från regionen om ett par år. Det kan innebära sämre underhåll och service i naturreservaten, men också att stiftelsen måste göra sig av med mark.
Skärgårdsstiftelsens ordförande Karin Fälldin (C) öppnar för att stiftelsen kan blir tvungen att göra sig med av en del av sin mark genom ändringar i stiftelsens stadgar (permutation).
– Om vi inte klarar ekonomin står vi inför dilemmat att antingen inleda permutation av väl valda områden eller att underhåll och andra insatser inte kan skötas ordentligt, skriver hon i ett mejl.
– Vi har gett i uppdrag till vd att inleda en översyn av områden som ger lågt värde till stiftelsens syfte och uppdrag, men som kostar mycket pengar att underhålla, fortsätter hon.
Stiftelsens vd Anna Waxin kallar det nya avtalet med regionen för perioden 2024-2027 för en ”kraftig minskning av finansieringen”.
– Med det minskade anslaget kommer Skärgårdsstiftelsen att från 2025 och framåt få göra betydande omprioriteringar i vilka åtgärder som ska utföras i de icke kommersiella delarna, det vill säga för bidragsfastigheter, bevarande samt service, skriver hon i ett mejl.
Bidragsfastigheter inkluderar bland annat vägar, kajer, fyrar, kvarnar och vatten- och avlopp till stiftelsens fastigheter.
Bevarande är detsamma som naturvård. Service inkluderar soptömning, dass, leder, grillplatser, bastun, skyltning i naturreservaten.
Det är det årliga investeringsbidraget på 24 miljoner kronor som försvinner ur budgeten 2026. Det utgör en tredjedel av de 76 miljoner kronor som Region Stockholm stödjer stiftelsen med för närvarande.
Investeringsbidraget beviljades som ett riktat bidrag av regionen 2015 för att stötta stiftelsen med bland annat dyrbara reparationer och underhåll av fastigheter. Samtidigt stod det klart att Skärgårdsstiftelsen i framtiden skulle vara tvungen att spara pengar och öka de egna intäkterna.
Regionen kräver nu att Skärgårdsstiftelsens kommersiella kommersiell del, som finansieras via hyror och arrenden, ska finansiera sig själv från år 2026.
I den här delen återfinns bland annat ett tiotal restauranger, ett par hotell, cirka tjugo vandrarhem och lika många servicebyggnader, cirka 300 stugor för uthyrning, cirka 30 personalboenden och cirka 20 lokaler kopplade till entreprenörsavtal.
Dessutom äger stiftelsen över 100 permanenta boenden och 100 fritidshus.
– Vi är en mastodont med för knappa resurser, sammanfattar Anna Waxin.
– Men det är möjligt för stiftelsen att uppnå en självfinansieringsgrad på 100 procent för det kommersiella delarna till 2026, tillägger hon.
Skärgårdsstiftelsen har redan tidigare ökat sina intäkter med drygt elva miljoner kronor genom att omförhandla hyresavtal. Nu måste stiftelsen jaga nya intäkter via offentliga bidrag, projektbidrag, privata gåvor och kommersiella intäkter.
Samtidigt som investeringsbidraget försvinner räknas driftbidraget upp med 3,3 procent.
Ett renhållningsbidrag på 2,6 miljoner kronor som Skärgårdsstiftelsen fått sedan 1972 och fördelat till kommunerna försvinner redan vid årsskiftet. Det innebär inget minskat ekonomiskt bidrag till stiftelsen, utan snarast minskad administration.
Regionråd öppen för försäljning
En del fastigheter och stugbyar kan vara lämpliga att avyttra för Skärgårdsstiftelsen för att spara pengar, anser Gustav Hemming (C), skärgårdsregionråd.
– Det kan finnas fastigheter som är i dåligt skick och inte är av någon större nytta för allmänheten, säger han och fortsätter:
– Och om det finns stugbyar där Skärgårdsstiftelsen bedömer att de kan släppa in privata aktörer på långsiktigt trygga villkor – då skulle vi från regionen välkomna det.
Region Stockholm är huvudfinansiär till Skärgårdsstiftelsen som varje år får stöd i form av driftbidrag. Sedan 2015 har stiftelsen dessutom fått ett investeringsbidrag.
Men 2026 tar regionen bort investeringsbidraget på 24 miljoner. Det utgör i dag en tredjedel av de 76 miljoner kronor som Region Stockholm stödjer stiftelsen med.
– Avtalet förhandlades fram gemensamt och vi var överens om ramarna, säger Gustav Hemming och fortsätter:
– Vi kommer inte att låta stiftelsen hamna i något ohanterligt läge. I så fall fångar vi upp det i kommande flerårsavtal. Det nya avtalet ger Skärgårdsstiftelsen bra förutsättningar att fortsätta sitt arbete för en tillgänglig och levande skärgård.
Som skäl till att investeringsbidraget till Skärgårdsstiftelsen tas bort anger Gustav Hemming att det från början varit ett tillfälligt bidrag för att stiftelsen skulle klara av det stora underhållsbehov som fanns för deras fastigheter.
Dessutom gör det ekonomiska läget att det är ansträngt i regionen till följd av bland annat höjda räntor, stigande inflation och höga bränsle- och elpriser.
Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar totalt cirka tvåtusen byggnader, 11 000 hektar mark och mer än 20 000 hektar vattenområden i sex kommuner i Stockholms skärgård.
Har skärgårdsstiftelsen blivit för stor?
– Vi från Region Stockholm tycker absolut inte att stiftelsen ska avyttra stora delar sina marker eller någon annan av de större besöksanläggningarna. Däremot kan det alltså finnas vissa mindre delar som inte är lika viktiga för stiftelsen.
