Systemet med överförbara fiskerättigheter förlängs i tio år, och utökas till att även omfatta Bottenhavet. Men det finns en oro att utvidgningen kommer att innebära fortsatt utslagning av det småskaliga fisket längs kusten, och därmed även påverka ekosystemen.
2009 infördes systemet med att fiskerättigheter för det pelagiska fisket skulle kunna köpas och säljas fiskare emellan, som en handelsvara. Syftet med detta var att förändra
fiskeflottans struktur, minska antalet fiskefartyg och ge fiskare som haft svårt att få lönsamhet i sitt fiske en möjlighet att kunna sälja sina rättigheter till andra.
Nu förlänger Havs- och vattenmyndigheten (HaV) detta system i ytterligare tio år. Samtidigt genomförs en del förändringar. Bland annat ska den så kallade kustkvoten för sill, skarpsill och makrill, avsedd för det kustnära småskaliga fisket, höjas. Man kommer även att framöver omfatta Bottenviken och Bottenhavet i systemet med överlåtbara fiskerättigheter. Dessutom kommer fiskarena i Bottenviken och Bottenhavet få en extra tilldelning om de landar sin fångst i Östersjöhamnar, den så kallade regionalkvoten.
I ett pressmeddelande skriver HaV att syftet med att höja kustkvoten är att “gynna småskalighet, öka tillgången på lokalt fångad fisk och förbättra förutsättningarna för nyetablering.”
Men problemet är inte att kustkvoten är för liten, menar Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent vid länsstyrelsen i Stockholm.
– Om man ser till fördelningen i sig kan man nog säga att det räcker, men anledningen till att det räcker är ju att det inte finns några fiskare kvar.
Han tror att samma utslagning av de mindre aktörerna som skett i egentliga Östersjön under den senaste tioårsperioden nu kommer att ta fart även längs Norrlandskusten.
– Det är en hel del fiskare som kommer att sälja sin kvotandel längs Norrlandskusten nu. Den kvoten kommer gå in i de här storskaliga trålarna och det är det fisket som kommer att bedrivas.
I veckan gick landshövdingarna i Stockholms och Östergötlands län ut med en skrivelse till HaV där man uppmanar myndigheten att arbeta hårdare för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning, att det storskaliga pelagiska fisket bör begränsas geografiskt och att felrapporteringar i fisket borde få konsekvenser.
– Det storskaliga pelagiska fisket har blivit helt vansinnigt effektivt. Det måste regleras i tid och rum, var det får bedrivas. De tar sådana otroligt stora mängder i små områden under en kort period. Så var inte fallet förr när båtarna var mindre och man fiskade på större geografiska områden. Det handlar inte bara om fisket, det handlar om hela ekosystemets funktion, menar Henrik C Andersson.
Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november.
