Skärgården passar inte in i den statiska indelning i zoner som strandskyddsutredningen föreslår. Därför vill skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) se ett ”smartare” strandskydd.
Den särskilda utredaren Catharina Håkansson Boman föreslår att kommuner själva ska kunna peka ut glest befolkad landsbygd som kan ges generösa undantag.
Problemet för skärgården är att den är både glesbygd och relativt hårt exploaterad.
Därför vill Gustav Hemming se ett mer dynamiskt strandskydd, med regler anpassade efter skärgårdens speciella situation som hårt exploaterad glesbygd:
– För det första: är det verkligen nödvändigt att förhindra bebyggelse 100 eller till och med 300 meter från stranden?
– Du kanske ska få bygga närmare stranden, men samtidigt inte få ha synpunkter om folk rör sig inom synhåll från ditt hus?
– Du kan få tillstånd att bygga en brygga, om den är utformad så att det inte stör fiskarnas reproduktion.
Efter en första mycket kritisk kommentar till strandskyddsutredningen dagen efter att den publicerades har Gustav Hemming börjat jobba sig igenom den 400 sidor långa rapporten.
– Den är inte lättolkad och skärgården är inte huvudfokus och det finns en del otydligheter, säger han.
– Därför är det viktigt att regionen och kommunerna ställer krav på riksdag och regering, så att våra särskilt utpekade områden – våra kärnöar – åtminstone klassas som landsbygd och får ta del av de lättnader som föreslås i utredningen.
Strax efter att utredningen presenterades skrev företrädare för Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen och Sportfiskarna en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet, där de varnade för att strandskyddsutredningens förslag kan leda till att många stränder blir bebyggda och oåtkomliga för allmänheten, samtidigt som växt- och djurlivet drabbas hårt.
Det är en överdrift när det gäller skärgården, anser miljöjuristen Gunilla Sellberg.
– Den statistik vi har visar att 30 procent av Stockholms läns stränder är bebyggda. Det finns alltså 70 procent kvar, säger hon.
Såväl Gunilla Sellberg som Gustav Hemming är positiva till utredningens förslag att kommuner i sina översiktsplaner själva ska kunna peka ut landsbygdsområden som kan ges generösa undantag.
– Översiktsplanerna kan bli väldigt betydelsefulla och ge kommuninvånarna möjligheten att påverka strandskyddet lokalt, säger Gunilla Sellberg.
Frågan är bara hur mycket översiktsplanerna skulle betyda i skärgården.
”Som vi har utformat kriterierna för landsbygdsområde är det sannolikt att stora delar av Sveriges kuststräcka inte uppfyller kriterierna,” skriver Catharina Håkansson Boman i utredningen.
Strandskyddsutredningen i korthet:
• Kommuner ska själva kunna peka ut landsbygdsområden som kan ges generösa undantag från strandskyddet.
• Under vissa förutsättningar ska kommuner även kunna ansöka hos länsstyrelsen om att strandskyddet helt ska upphävas.
• Anlagda vatten, som våtmarker och dammar, ska undantas helt från strandskyddet.
• Strandskyddet ska inte gälla vid små insjöar och vattendrag, vilket innebär viktiga lättnader inte minst i norra Sverige där det finns kommuner med fler småsjöar än invånare.
Hårt angrepp mot utredaren från den egna experten
En av experterna i strandskyddsutredningen går till hårt angrepp mot utredaren och hennes förslag. Han anklagar henne för ett illa utformat förslag med desperata kompletteringar i sista stund.
– Tvärtemot vad som påstås skärps inte reglerna i hårt exploaterade områden utan de luckras upp, skriver Torgny Håstad, före detta justitieråd på DN debatt och fortsätter:
– Ännu vid det sista mötet med experterna fanns inget förslag om skärpning av strandskyddet. Därefter föreslogs, till synes desperat, en komplettering av 7 kap. 18 c § miljöbalken.
Enligt Cataharina Håkansson Boman har dock frågan om behovet av skärpningar i strandskyddet funnits med i utredningsarbetet hela tiden.
Torgny Håstad har en gedigen juridisk bakgrund och erfarenhet av de här frågorna. I utredningen kan man säga att Håstad är friluftslivets representant.
Håstads angrepp blottar de interna slitningar som funnits inom utredningen, enligt uppgift till Skärgården.
Utredaren Catharina Håkansson Boman har bland annat varit stabschef och statssekreterare hos dåvarande näringsminister Maud Olofsson och medförfattare till ministerns självbiografi ”Jag är den jag är”.
Under Catharina Håkansson Bomans tid hos Maud Olofsson avslöjades det som brukar kallas ”Sveriges sämsta företagsaffär”; Vattenfalls köp 2009 av det nederländska kolkraftsbolaget Nuon för 97 miljarder kronor.
– Konflikten mellan den centerpartistiske utredaren och Miljöpartiets Miljödepartement började samtidigt som hon utsågs, säger en källa till Skärgården.
I ett mejl till Skärgården skriver Cataharina Håkansson Boman:
– Jag känner inte alls igen den bilden. Vi har haft ett gott samarbete och en fortlöpande kontakt med Miljödepartementet under hela utredningstiden.
Torgny Håstad avslutar sin debattartikel med:
– Utredarens förslag bör alltså inte utan en väsentlig komplettering läggas till grund för lagstiftning.
Strandskyddsutredningen är en del av januariöverenskommelsens 73-punktsuppgörelse.
