KRÖNIKA. I förra veckan gick Ö för Ö av stapeln på Landsort, och därmed börjar nu länsstyrelsens projekt med att inventera och utveckla kärnöarna så sakteliga att knyta ihop sin säck. På Ö för Ö:s webbplats finns just nu sammanlagt 171 olika utvecklingsprojekt listade för de 13 öar som deltagit sedan initiativet startade 2015. Allt ifrån enkla kulturstigar till gigantiska hamnprojekt i 40 miljonersklassen har rymts inom satsningen, som gått ut på att lokala och offentliga aktörer krokat arm och utifrån varje ös behov och resurser formulerat vilka frågor man vill driva.
Visst, en del av idéerna som uppkommit självdör säkert på vägen, andra sätts aldrig i verket överhuvudtaget. Men kan bara en tiondel av alla dessa projekt leda till något konkret så har det ändå skett en hel del förbättringar. Dessutom har Ö för Ö-satsningen fyllt flera andra viktiga syften. Energiinjektion, stolthet och framtidstro är bara några av de positiva ord som deltagarna brukar sammanfatta sina känslor med efter workshoparna.
Men det är också de första trevande stegen till samarbete mellan inte bara grannar, utan även med de myndighetspersoner som kan se till att planerna kan förverkligas. Vikten av att politiker och tjänstemän har tagit sig ut till öarna, träffat de bofasta och med egna ögon sett vad det snackas om kan inte understrykas nog. Och att de blivit människor med ansikten som går att prata med, snarare än anonyma byråkrater.
En annan framgångsfaktor har nog varit det lokala perspektivet. Insikten att öarna i skärgården är olika, att det inte alltid går att ta ett regionalt grepp om en fråga när förutsättningarna kan vara vitt skilda på olika håll, är viktig.
Men vad händer nu då, när succésatsningen snart är i mål? När jag ställde frågan till Tomas Norberg, initiativtagare till alltihop, menade han att det som nu finns är en ögonblicksbild. Det kommer ske någon sorts uppföljning i länsstyrelsens regi. Men det som verkligen kan leda någonvart är om öarna framöver börjar äga sina egna utvecklingsplaner. Att samla sitt nyvunna momentum och sätta alla projekt i en övergripande kontext med riktning framåt. Alla är kanske inte där ännu, men på vissa håll är det precis detta som nu bubblar. På Ornö, till exempel, har man tagit fram ett gemensamt idéprogram som ska förena öns alla visioner under rubriken Ornö 2025. På så vis tar man sitt öde i egna händer och blir en otroligt stark motpart när kommun, landsting och länsstyrelse kommer med sina planer.
Det är egentligen inte alla de 171 projekten som är den stora vinsten. Det är att man på allvar börjat samverka och systematisera sitt utvecklingsarbete. Den investeringen kommer förhoppningsvis leda betydligt längre.
