Landsorts fyr räknas som Sveriges äldsta och stod färdig år 1690. Fyren visas för allmänheten en gång om året under internationella fyrdagen.
– På den plats där Landsorts fyr står idag har det sannolikt stått två ”fyrbåkar”. En byggdes på senhösten 1652 av två köpmän i Stockholm. En fyrbåk är sannolikt ett stort maffigt torn med ljus i. Fyrbåken skulle brinna från första augusti till jul enligt det kungliga brev som drottning Kristina hade utfärdat, berättar Björn Öberg.
Båken var bara i drift i 2, 3 månader. Köpmännen fick på sig så mycket klagomål att drottning Kristina redan nästföljande år upphävde det kungliga brevet.
– Vad som sedan hände med köpmännens fyrbåk är oklart. Jag känner inte till någon som hittat uppgifter om detta. Man tvistade dock länge om de kostnader som lagts ner exempelvis på fyrbåken och fyrvaktarens bostad.
Den holländske köpmannen Johan van der Hagen fick ett kungligt brev på att bygga ett fyrtorn i sten, men byggde ett torn i trä. Fyrtornet tändes på hösten 1677. Johan van der Hagen dog samma år, men hans hustru Margareta fortsatte att driva fyren fram till 1683.
– Margareta drev fyren med hygglig avkastning. Avgiften för sjöfarten som passerade Landsort togs huvudsakligen upp av Stora sjötullen i Dalarö. Vinddrivna fartyg som sökte nödhamn eller tillfällig hamn för att invänta bättre väder fick också betala en avgift.
1683 upphävde amiralitet det kungliga brev som Johan van der Hagen hade fått.
– Van der Hagens änka fick fyra år på sig att avveckla fyrverksamheten. I september 1686 brann van der Hagens träbåk ner. Då nådeåren inte löpt ut ledde detta till att Margareta gick upp till majestätet och fick ett nytt kungligt brev att driva fyrverksamhet.
1687 lät Margareta påbörja byggandet av dagens fyr som togs i drift 1691. Den avslutades högst upp med ett så kallat kryssvalv. Ovanpå det eldades med kol. Landsorts fyr är den äldsta fyren i landet Andra fyrar har byggts något tidigare i delar som då tillhörde Danmark.
[caption id="attachment_8673" align="alignleft" width="259"]
LANDSORT 2008-02-19Kanon vid Landsorts fyr
Foto: Johan Bjurer / SCANPIX Kod 10431[/caption]
På 1700-talet försökte staten att köpa in fyren av van der Hagens ättlingar och de som hade förvärvat ättlingars andelar i fyren. Uppköpen lyckades aldrig eftersom man inte kunde komma överens om köpeskillingen och villkoren. Inte förren 1838, lyckades svenska staten förvärva fyren.
– Staten köpte fyren med kringutrustning från något som då kallades för ”fyrintressenterna”. Det var en konstellation, där ägandet var koncentrerat till brukspatron Ulrik Björkman, som ägde ungefär hälften av fyren. Köpet stadfästes i Sotholms härads tingsrätt år 1838 i Västerhaninge tingshus.
I tingsrätten diskuterades fyrens skick. Kryssvalvet var i mycket dåligt skick med kraftig sprickbildning.
– Omgående efter förvärvet skulle kryssvalvet repareras, men det gjordes inte, mig veterligen, annat än ”hjälpligt”.
Först när Nils von Heidenstam, den stora svenska fyringenjören, var färdig med sina gjutjärnsfyrar, började han reparera befintliga fyrar.
– Han högg bort det övre våningsplanet i Landorts fyr och ersatte den borthuggna torndelen med den röda koniska fyrdelen vi ser idag. Gjuthjärnskonan finns där, men i Landsorts fall är det en adapter mellan det van der Hagiska tornet och den Heidenstamska lanterninen. Även spiraltrappan och inredningen är standard.
Fyrpersonalen hade i normala fall 1-3 drängar och sin egen familj som hjälp. Vid vackert och vindstilla väder räckte det med ungefär tre tunnor kol per dygn för att hålla fyrljuset vid liv. Under blåsiga perioder gick det åt betydligt mer, ungefär 10 tunnor eller 1,5 kubikmeter kol per dygn.
– Personalen körde sannolikt kolet i kärror från kolförrådet som låg några hundra meter norr om fyren. Kolet bars in i fyren där man hade ett gångspel och en tunna som man så att säga ”gick upp” kolet till det övre planet. Därefter bars kolet upp till toppen på kryssvalvet. Ett styvt jobb varje dag.
Landsorts fyr har idag en lysvidd på 22,5 nautiska mil med en lanternin 47 meter över havet. År 1938 då Landsort elektrifierades, gjordes detsamma med fyren. Från och med 1 juli 1963 är fyren helt automatiserad. 2012 renoverades fyren och insidans murverk är befriat från putsen som lades på 1870.
– Vid internationella fyrdagarna finns det möjlighet att gå upp i fyren och se den inifrån, säger Björn Öberg.
Svenska staten, genom Sjöfartsverket, äger och förvaltar fyren idag. Marken som fyren står på ägs och förvaltas av Statens Fastighetsverk.
