Undervattensrobotik är ett forskningsfält på frammarsch. Havet har blivit en scen där många olika intressen ska samsas – försvaret, energi- och transportsektorn, fiskeindustrin och klimatforskningen, bland flera.
I förra veckan anordnades ett seminarium på temat morgondagens undervattensrobotik och vilken roll den kan spela i ett komplext omvärldsläge.
Det är fullsatt i Kolskjulet på Kastellholmen, där SMaRC, Swedish Maritime Robotics Centre, bjudit in till seminarium på temat morgondagens undervattensrobotik. Frågeställningarna rör hur självstyrande undervattensrobotar kan bidra i dagens och den nära framtidens samhällsutmaningar, som till exempel handlar om militär säkerhet, energiförsörjning och miljöövervakning. Undervattensrobotar kan vistas på ställen dit människan inte kan ta sig och vara där under lång tid vilket gör dem lämpade för bland annat kontinuerlig datainsamling i olika syften.
– Vi vill från vårt håll dels visa vad de här teknikerna kan möjliggöra, dels skapa en mötesplats där aktörer som är intresserade av området kan träffas och få mer information, säger Ivan Stenius, projektledare för SMaRC.
SMaRC startade 2017 och är en tvärvetenskaplig samlingspunkt för forskning och utveckling av maritima robotar som kombinerar kunnande inom bland annat artificiell intelligens, farkostteknik, undervattenskommunikation och oceanografi, och ska fungera som länken mellan forskning och industri. Fyra nyckelområden har identifierats inom vilka forskningen bedrivs: autonomi, uthållighet, perception och kommunikation. Totalt är runt 30 forskare, varav 20 på heltid, knutna till centret i femton olika forskningsprojekt.
På seminariet talar bland annat Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Mattias Rust, chef för maritimsektionen på Infrastrukturdepartementet samt Patrik Gardesten, brigadgeneral på Amfibieregementet om rollen undervattensrobotik spelar i dagens kontext ur olika perspektiv.
I ett tält ute på kajen förevisar SMaRC några av sina projekt. Bland annat LoLo, en nästan fyra meter lång självstyrande farkost fullproppad med sofistikerad utrustning.
– Varför tar man inte bara den teknologin som redan tagits fram för självkörande bilar och tillämpar den under vattnet? Jo, det finns en rad olika utmaningar så fort man kommer under vattenytan, berättar Magnus Nordenvaad från SMaRC. Bland annat syrebristen vilket gör att förbränningsmotorer inte kan användas, samt det faktum att radiovågor dämpas väldigt snabbt under vatten.
– GPS, mobiler med megabit per sekundkommunikation och sånt som vi tar för givet på land – allt sånt försvinner. Kommunikation, navigation och energiproduktion, allt det får väldigt annorlunda ramvillkor under vatten.
Utmaningen framåt för SMaRC handlar till stor del om att få till en långsiktighet. Projektet är i dagsläget finansierat fram till 2024.
– Det är inte uppenbart hur man säkrar en sådan finansiering som har den långsiktighet som det här kräver. Man måste ha en horisont på minst fem år för att kunna planera aktiviteter framåt. När doktoranderna och forskningsingenjörerna blir färdiga och försvinner ut i industrin behöver vi överlappa deras kunskap med nyrekryteringar, så att vi får kontinuitet i den kunskap vi byggt upp, säger Ivan Stenius.
Att det är just ett akademiskt centrum som SMaRC som samlar alla aktörer till den här sortens evenemang är bra, tror han.
– Vi kan vara relativt neutrala. Är det en industri eller myndighet som ska facilitera sådana här dialoger styrs det lätt av deras egna intressen.
Efter dagen är Ivan Stenius nöjd:
– Det var över förväntan positivt, både sett till responsen och blandningen av deltagare där vissa till och med kommit hit från utlandet. Det visar att vi gör intressanta saker.
