KRÖNIKA
Vips, så försvinner ölburken under ytan. I instruktionsfilmen Sjövett från Sveriges Television från 1964 är man bekymrad över att behöva se omkringflytande sopor i skärgården. Kameran sveper över flytande mjölkkartonger och påsar. ”Är det då bara vårdslösa och slarviga människor som slängt det här omkring sig? Nej, det mesta är kastat överbord av vanligt hyggligt folk som har tänkt: det gör väl ingenting om jag kastar den där lilla grejen. Det märks väl inte bland allt annat skräp. Men det är just den där lilla grejen, i miljarder, som bildar de stora skräphögarna”, mässar reportern.
Så långt är det rätt tänkt. Men sedan hamnar de på för djupt vatten när svenskarna rekommenderas att istället sänka alltsammans i en låda fylld med stenar, långt ut till havs. Allra bäst vore förstås att elda soporna i hamn.
Idag har vi lärt oss att det varken var en osynlig eller miljövänlig lösning. Problemen har kommit upp till ytan i dubbel bemärkelse. Men vi brottas fortfarande med frågan om var vi ska göra av soporna.
Häromdagen åkte jag till Görla i Norrtälje med proppfull baklucka för att slänga förpackningar då Blidö saknar återvinningsstation sedan i somras. Det problemet drabbar inte bara bilburna Blidöbor utan öbor på omkringliggande öar. Jag mötte en person från grannön som konstaterade att vi åtminstone har bil. De utan bil vill nog varken elda eller sänka soporna i sjön, men vilket alternativ har de? ”Har du tagit varan till ön kan det inte vara svårare att ta förpackningen därifrån” är ett vanligt argument mot den som beklagar sig över avsaknaden av avfallshantering. Det är rätt att man har ansvar för sin egen skit, men alla de som handlar i den lokala butiken måste alltså lämna ön och göra en resa på åtta mil tur och retur för att på ett korrekt och miljövänligt (?) sätt sortera förpackningarna. Rimligt?
I Åsättra på Ljusterö har glasinsamlingen plockats bort på grund av en ny förordning från Avfall Sverige. Kommunen kan på grund av förordningen inte längre samla in förpackningar och hänvisar därför till FTI:s insamlingsplatser. Detta berör främst de öbor som helt saknar insamling på sina hemöar och därför transporterar dem till Åsättra brygga. De ställer sig frågan hur de ska lösa logistiken framöver, särskilt om de saknar bil.
Kommunägda Roslagsvatten menar att de samlat in glas under många år i Åsättra trots att de egentligen inte hade ansvaret. Den nya förordningen ska på sikt ge även öbor en bostadsnära hämtning men Roslagsvatten konstaterar att det ”tyvärr uppstår ett glapp i systemet” tills den lösningen är på plats. Prognosen? Senast 2025.
Innan vi nått 2025 kan undertecknad anta att fler öbor kommer att stjälpas snarare än hjälpas av denna nya förordning. Jag kan inte för mitt liv begripa varför förordningen ska börja gälla nu och inte 2025 när systemet är på plats. Fram till 2025 behöver någon ta ansvaret. De flesta av oss i kategorin vanligt hyggligt folk vill göra rätt. Men det ska vara lätt.
