Det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden, enligt en ny utredning från regeringen. Men för skärgården kan förslaget innebära att strandskyddet skärps ytterligare.
Samtidigt som strandskyddet luckras upp i glesbygd ska det stärkas i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på byggmark är stor, enligt förslaget från regeringens särskilda utredare Catharina Håkansson.
Gustav Hemming (C), skärgårds- och samhällsplaneringsregionråd menar att utredningen inte lyssnat på skärgårdens behov.
– Resultatet riskerar att för Stockholms skärgårdssamhällen bli en upprepning av 2009, skärpta villkor och minskad utvecklingskraft i en av Sveriges mest extrema och demografiskt sårbara glesbygder, han i en kommentar.
Han får medhåll från Kjell Jansson, riksdagsman (M) för Stockholms län och boende på Blidö:
– Det här är ett hårt slag mot skärgården, säger han.
– Som jag tolkar det här innebär det ett kraftigt ingrepp i äganderätten och stora begränsningar att bygga strandnära i skärgården i framtiden.
– Däremot kommer det att bli enklare att bygga uppe i Jokkmokk – problemet är att det inte är så många som vill bygga där.
Region Stockholm vill se en ökad differentiering av strandskyddet i Stockholms skärgård och att de strategiskt viktiga kärnöarna får lättnader.
– Vi har också fört fram att strandnära byggnation i vissa områden borde kunna tillåtas om strandremsan förblir tillgänglig eller anpassas så det inte stör naturlivet. Tyvärr verkar det inte som att utredningen tagit hänsyn till dessa inspel och resultatet kan återigen bli förödande för möjligheterna för skärgårdssamhällena att utvecklas, säger Gustav Hemming (C).
Även Bo Tyrefors, styrelseledamot i SIKO och ansvarig för frågor som rör strandskyddet är tveksam till att förslaget gynnar skärgården.
– För Stockholms skärgård tycks inte utredningen innebära någon förändring alls.
Utredningen föreslår att kommuner ska kunna ansöka hos länsstyrelsen om att strandskyddet ska kunna hävas i landsbygdsområden.
Det ska vara områden som har god tillgång på obebyggd mark, inte har stor efterfrågan på mark för bebyggelse och inte är av särskild betydelse för något av strandskyddets syften.
Kommuner ska också kunna peka ut områden i översiktsplan där det ska det vara enklare att få dispens.
– Att det blir enklare att bygga i strandnära områden medför också bättre förutsättningar för besöksnäringen, skriver Catharina Håkansson Boman i en artikel i Dagens Nyheter.
– Bättre förutsättningar för näringslivet medför i sin tur fler arbetstillfällen, vilket ökar attraktiviteten ytterligare för att flytta till och bo kvar i landsbygden.
Kjell Jansson menar att effekten av förslaget blir tvärtom för skärgården:
– På sikt kommer det här att leda till en avfolkning av skärgården genom begränsad tillgång på fastigheter för de som redan bor här och ännu högre fastighetspriser.
– Det är stick i stäv med regionens Skärgårdsplan.
Calle Bergsman, ordförande i Nämdö företagarförening är också tveksam till förslaget:
– Fokus i lättnaderna verkar mest handla om inlandet. Jag ser inget i förslaget som skulle underlätta för utflyttning och företagande i skärgården.
Strandskydd är nära förknippat med den svenska allemansrätten. Lagstiftningen har sitt ursprung på 1950-talet. Strandskyddet skulle trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv vid hav, insjöar och vattendrag för allmänheten. Sedan dess har skyddet även utökats till att bevara goda livsvillkor för växter och djur.
Utredningen av strandskyddet är en del av januariavtalets 73-punktsprogram.
