Österåker ligger fortsatt i topp bland skärgårdskommunerna när det kommer till förutsättningarna för att driva företag - samtidigt som grannen
Norrtälje för femte året i rad backar rejält. Det enligt årets kommunranking som Svenskt Näringsliv tagit fram.
I den senaste mätningen av företagsklimatet bland Sveriges kommuner går tre skärgårdskommuner framåt på listan, medan tre backar. Mätningen, som görs årligen, är baserad till största delen på enkätsvar kring frågor som kommunens och allmänhetens attityd till företagande, dialog och kontakt med kommunen samt kommunens myndighetsutövning. En tredjedel av rankingen baseras på officiell statistik kring till exempel nyföretagsamhet och kommunalskatt.
Bäst till i skärgården ligger fortfarande Österåker på en 54:e plats bland Sveriges 290 kommuner, vilket är tre platser upp sen i fjol. Sämst i klassen är Nynäshamn på en 222:a plats. Då har man dock lyft sig elva platser från föregående år, vilket är den största ökningen bland skärgårdskommunerna.
Ser man tillbaka över en femårsperiod är det Norrtälje som står för det mest dramatiska tappet – från plats 88 tilll 212 sedan 2013. De frågor där raset varit mest markant från fjolårets mätning handlar om allmänhetens, kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder till företagande.
– Vi tittar såklart på den här undersökningen, men vi vet också att det är ett tyckande och det är inte alltid så att man haft kontakt med kommunen bara för att man svarar på enkäten, säger Linda Börjesson som är tillväxt- och utvecklingschef på Norrtälje kommun.
Hon pekar på att i andra mätningar, till exempel SKL:s Nöjd-Kund-Index där man mäter myndighetsutövning i frågor som bygglov, markupplåtelser och serveringstillstånd i mer direkt anslutning till ärendena, har kommunen tvärtom ökat.
– Vår slutsats är att man kanske inte har samma kontaktvägar in till kommunen nu som man är van vid. Vi har vuxit mycket de senaste åren och måste jobba på ett annat sätt nu. Vi jobbar för att ge ett professionellt bemötande och vara tillgängliga i små och stora frågor och där har vi mycket att förbättra.
För att stärka relationen med företagarna har kommunfullmäktige i Norrtälje nu antagit en näringslivsstrategi, som bland annat ska fokusera på dialog och service. Förhoppningen är att strategin och tillhörande handlingsplan ska lyckas vända trenden även i Svenskt Näringslivs mätning.
Om man bara jämför kommunernas egen utveckling, och inte i relation till landets övriga kommuner, backar alla skärgårdskommuner förutom Nynäshamn, som istället ökar för andra året i rad.
– Det känns ju lite tvådelat. Så långt ner vill man ju inte ligga på rankingen, det är inget bra helhetsbetyg. Samtidigt vet jag att det tar tid att bryta en negativ trend, och jag är jätteglad för att vi nu två år i rad går uppåt, säger Jonas Karlsson som är chef för den nyinrättade tillväxtavdelningen i Nynäshamns kommun.
– De delar vi nu tar med oss och jobbar vidare på utifrån undersökningen handlar mycket om förståelsen för företagarnas vardag och dialogen med kommunen. Där behöver vi stärka upp och försöka få till det personliga mötet så ofta som möjligt.
I Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):s senaste mätning ser resultatet överlag mer positivt ut – fyra skärgårdskommuner, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö och Österåker har ökat sitt NKI sedan 2014. Haninges resultat är oförändrat och endast Vaxholm backar. Tre kommuner – Norrtälje, Värmdö och Österåker – ligger över rikssnittet i denna mätning.
“Små saker gör stor skillnad”
Enkla lösningar skulle kunna förbättra för öföretagare. Det menar Karin Almlöf, ordförande för Skärgårdsföretagarna, som också konstaterar att det är stora skillnader mellan kommunernas bemötande.
Det är ofta små saker som gör stor skillnad för en skärgårdsföretagare när det kommer till kommunal service. Att det går lätt och smidigt att frakta varor och personal till arbetsplatsen, att sopsorteringen fungerar och saker relaterade till att bo i skärgården som exempelvis skolskjutsar och båtplatser.
– Ofta är det ganska enkla planeringsfrågor, eller bara att företagare behöver någon från högre ort att “hålla i handen” i något konkret ärende, menar Karin Almlöf.
Det som efterfrågas, enligt henne, är kortare vägar in till kommunen och någon där som har förståelse för vad det innebär att driva företag i skärgården.
– Vi är ofta beroende av omständigheter som vi inte råder över, allt från vädret och båttider till kommunala beslut om markanvändning och infrastruktur. På vissa kommuner finns ingen kunskap om vad det innebär med till exempel vårt säsongsberoende.
– När man inte får hjälp med enkla saker är det klart att man upplever en frustration.