I vår tredje och avslutande del av serien om konstnärer i skärgården träffar vi Staffan Sandler på Svartlöga, reklambyrådirektören som städade vinden och blev konstnär på köpet.
De flesta tavlor Staffan Sandler målar är naturskildringar från Svartlöga och Vindelskär i Stockholms norra skärgård. Det är breda penseldrag, varierande årstider i klara färger. Ytterskärgården i alla dess skepnader. Stundom karg och kall, ibland trevande, ibland varm. I konsttermer kallas stilen impressionism.
– Jag tycker om den ismen, den är färgstark. Jag projicerar konsten i bakhuvudet och gör något av det jag ser, men som till synes inte syns. Samtidigt kan jag ibland hamna i en liten detalj som blir ruffigare och ruffigare.
Staffan Sandler är jämtlänningen som av ödets nyck hamnade på Svartlöga där han hittade både hem och hustru. Att han hamnade framför ett staffli beror även det på en tillfällighet som startade med en rejäl storstädning. När Staffan och hans hustru Helene köpte hemmanet på Svartlöga var ladan fylld med 30 ton tungt, mögligt hö, som legat där sedan andra världskriget.
– Jag anlitade sonen och hans kompisar i Uppsala simsällskap för att de skulle komma och ha så kallat träningsläger på Svartlöga. Jag utrustade dem med munskydd och redskap och ut åkte det där jäkla gräset. Sedan uppdagades att det var en loge, det var en uppenbarelse. Jag hade jobbat i ateljémiljö tidigare och kände bara att här ska vi bygga en ateljé. Jag hade aldrig hållit i en pensel, inte ens haft en tanke på att jag skulle måla.
Under en dag i sysslolöshetens tecken i december 2002 på en stiftsgård i Hälsingland skapades det första verket ”Disputerad snögubbe på villovägar”. Staffan Sandler var då 59 år gammal. Det första mötet med duk och färg gav mersmak. Någon vecka senare knallade han in i en butik och köpte oljefärg.
– När hustrun vaknade på morgonen hade jag embarkerat stora matbordet. Till min egen förvåning låg där tre oljemålningar. Vad kom det där ifrån undrade jag? Kompisar sade att det var självklart: det där har du haft i dig hela tiden!
Talangen fanns uppenbarligen. Redan sommaren 2004 medverkade han i en utställning i missionshuset på Svartlöga, tillsammans med konstnärerna Ulla Andersson och Barbro Ridderlöw. Sedan dess har det rullat på.
Staffan säger sig aldrig tröttna på att måla vikarna och skären runt ön och ser det nu som sin uppgift att skildra dem.
– Det kanske är min uppgift, att ta den här biten av skärgården och göra den till min grej, det är så många andra som gjort allt det andra.
Att han valde att måla i olja var mest av praktiska skäl.
– Ska man måla akvareller måste man gå på kurs. Jag har insett att jag är för auktoritär att låta någon annan människa berätta hur jag ska göra.
Även om Staffan själv aldrig hade tänkt sig konstnärsbanan så har konst aldrig varit honom främmande, varken under barndomen eller i sitt yrkesliv som reklambyrådirektör.
– Jag har haft glädjen att möta skribenter, formgivare, konstnärer, kunder och personal i en omfattning som få får uppleva under så kort tid. Jag tror vi har gjort 90 000 konstbokssidor under 30 år, det vore konstigt om man inte tog ett starkt intryck.
I Staffans konst skildras naturen utan att vara tillrättalagd. Människor och djur förekommer sällan. Han säger sig inte vara politisk, även om undantag förekommit.
– Jag erkänner att jag tagit intryck av hotet mot naturen. Jag har målat sju tavlor från ett kraftverksbygge i Härjedalen, som en reaktion på hur man bygger ett kraftverk och kör iväg en hel by.
Efter ett yrkesliv inom reklambranschen är Staffan numera pensionär och målandet är en hobby. Men efter 14 år som konstnär är Staffan Sandler ändå en etablerad skärgårdsskildrare, med ett eget uttryck. Omkring 300 målningar har han hunnit med.
– Jag har upptäckt när åren går att konsten, levnadssättet och attityden till livet påverkar ens egen ålder. Jag känner mig inte som den snart 73-åring jag är. Jag kommer att ha så jäkla mycket kul kvar att göra som en förlängning på mitt yrkesliv.
19 mars är det dags för nästa utställning på galleri Mollbrink i Uppsala, där ett 30-tal målningar kommer att visas. Inför utställningen ger han även ut en katalog tillsammans med poeten Lena Köster. Katalogen är en syntes av dikter, fotografier och målningar från Vindelskär och Svartlöga.
